Mentor.

publicerat i Vardag.;
För första gången, på över ett år så ansåg jag att det var nödvändigt att ringa till min mentor. Jag har tidigare ringt en av mina klassföreståndare och han har fixat resten. Men nu har jag ändå varit hemma i en vecka snart - och ska vara hemma halva skoltiden nästa vecka. Så jag ansåg att det var läge att ringa honom! Skönt att få det gjort i alla fall. Han skulle ge mig ledigt fram till på måndag - så att jag kan få följa med till sjukhuset. Jag vill veta om det är någonting allvarligt med hans mage - förhoppningsvis är det löjligt enkelt. Men en sådan tur ska man inte ha. Eller?

Jag har hunnit med att ringa och väcka min mor två gånger nu. Stackars henne som aldrig får sova ut, inte ens när hon är sjuk. Gud så grym jag känner mig. Men om en kvart så får jag frukosten serverad! Lovely! Med tanke på att Kevin är uppe och pigg nu så kommer hans mage snart att kurra och han kommer vilja rycka i kylskåpsdörren. Jag vet inte hur många gånger den dörren har stått på glänt. Men - det är barn av sin egen tid! Tacka vet jag dem gamla goda frysarna och kylarna. Speciellt den som min mormor hade! Det var ord och inga visor innan man kunde få upp den. Mest ord om jag ska vara ärlig - elaka ord som hjälpte en att få adrenalin och kraft att öppna den sa*ans kylen. Nej - en sån skulle man ha istället för dem som är inbrottsosäkra!

SKÅL!

Kommentera inlägget här :