Trevlig kväll - mindre trevlig morgon.

publicerat i Vardag.;
Igår hade jag det askul. Jag och två andra tjejer satte oss längst fram vid scenen på ett bord när banden spelade och hade fötterna ner mot scenen. Kalle Baah var huvudbandet igår och Governor och Kaptenen var deras s.k. "gästband". Men fy fan va skönt när Governoren sjöng, jag verkligen älskar honom. Han fick hela lokalen att gunga med sin reagge röst! Me love. Efter det roliga så tänkte jag att det skulle vara roligt att få tag i en taxi.

Lättare sagt än gjort. Jag tänkte att jag skulle vara smart så att jag ringde runt kvart i två och då fick jag svaret att det skulle ta "en stund". Jag och Louise som varken eller ville gå eller springa hem satt snällt på ett berg och väntade, och väntade och väntade. Varken våran eller någon annans taxi kom. Louise's syster kom förbi och hennes pojkvän hittade en taxi som dem kunde åka med - så Louise åkte med dem. Så där satt jag kvar, på en sten, under ett träd i en skog - precis som en Gesslelåt... Taxi efter taxi rullade in men hade redan plockat upp folk. Jag blev förtvivlad. Det började närma mig stängning och jag hade inte rört mig en meter på flera timmar. Det enda som hände var att jag fick jävligt ont i rumpan av den kalla stenen och äckliga småkryp som kröp upp på mitt ben.

Poliserna stod i närheten och hade koll över läget. Lite därför var det som jag satt där jag satt. Så att jag kunde känna mig trygg av att vara där ensam. Efter en liten stund efter stängning så kom Robin förbi. Han skulle upp till platsen där jag bor och gav mig sin jacka och sitt sällskap. Mina skavsår var inte av bästa sort och halvt haltande som halta lotta gick jag hem tillsammans med världens snällaste kille i sällskap.
Tack Robin.

Nu så har Kevin gnällt och dragit mig i håret och praktiskt taget sparkat mig upp ur sängen. Jag har ingen röst kvar och snorar som ett vattenfall. Okej, kanske inte så illa... men i alla fall.

Jag träffade i alla fall några människor som jag inte träffat på år & dagar.
Bland annat Louise J - vilket var überkul.
Jag saknar mina gamla vänner ibland

Kommentera inlägget här :