Jag och Kevin tog oss en skön promenad till ortopisten på BVC. Vi kom dit tjugominuter för tidigt, men vi hade det roligt ändå med deras fina leksaker och rutchkanan som Kevin älskar. Så tiden gick jätte fort fram till dess att hon ropade in oss. När vi väl kom in så kollade hon in Kevins ögon (då han kollade lite i kors som liten bebis) men nu sa hon att allt såg bra ut. Han fick kolla på en bild med saker som jag inte ens kunde se... Men han pekade glatt ut var sakerna befann sig. Jag blev helt snurrig själv av att se på alla dessa bilder. Hon frågade om någon i familjen använde glasögon och jag berättade att jag var astigmatisk. Men hon såg inga tecken på att han skulle vara det - så allt var frid och fröjd. Vi fick komma in två minuter över tio - fem över tio var vi klara. Ha ha ha. Snabba bud i mellerud. På hemvägen tog vi bussen för att Kevin ville det. På bussen träffade vi några av Kevin's dagispolare och deras mamma! Så lite sällskap fick man också!