Jag kan inte sova. Jag saknar Kevin alldeles för mycket ikväll för att ens ha förmågan att koppla av. Och det är flera dagar kvar av enorm saknad. Ibland känns det som att jag måste kidnappa ett barn på gatan. Jag är verkligen inte skapt att vara barnfri. Till alla er idioter där ute som påstår att man får "passa på när man får chansen till att göra sånt man annars inte kan... Fu*k! Jag vill inte göra de längre alls.
Jag vill bara sova bredvid den vackra mini Me en natt som denna när jag absolut inte kan få mig själv att komma till ro.