Det är ingen tvekan om att man gör allt för sitt / sina barn. Allt man kan i alla fall. Som Kevin, han är så enormt morgontrött och kräver näst intill (dock utan att ställa krav eller att be mig) att man ska bära honom ut till vardagsrummet för att placera honom i soffan framför TV:n. Där tar det inte många minuter innan han piggnar på sig och vaknar till liv med hjälp av barnkanalen på TV:n. Men det är just bär-biten som är den jobbiga. Nu är jag rellativt stark i mina armar så jag låter den största tyngden ligga på dem genom att bära Kevin med ett avstånd från magen. Men tjugokilo på armarna är en hel del vikt.
Och jag vet - jag vet precis vad ni ska säga just nu.
"BÄR INTE BARNET, låt honom gå själv".
- Ja, hade jag haft tiden över till att låta honom "vakna till liv" i sin egen säng medan jag förberedde frukost varje morgon så hade jag lätt som en plätt låtit honom dra sig till halv åtta. Men saken är den att vi nästan går mot skolan den tiden och därför inte har tid.
Står för tillfället och kokar havregrynsgröt till frukost. Tanken var att Kevin troligtvis är "dödshungrig" efter beslutet om att avstå från middagen igår att gröt skulle komma bra till hands. Finner då denna bild från helgen och hade hoppats på att vi haft yoghurt, ananas och juice hemma istället - omnomnom.
Och jag vet - jag vet precis vad ni ska säga just nu.
"BÄR INTE BARNET, låt honom gå själv".
- Ja, hade jag haft tiden över till att låta honom "vakna till liv" i sin egen säng medan jag förberedde frukost varje morgon så hade jag lätt som en plätt låtit honom dra sig till halv åtta. Men saken är den att vi nästan går mot skolan den tiden och därför inte har tid.
Står för tillfället och kokar havregrynsgröt till frukost. Tanken var att Kevin troligtvis är "dödshungrig" efter beslutet om att avstå från middagen igår att gröt skulle komma bra till hands. Finner då denna bild från helgen och hade hoppats på att vi haft yoghurt, ananas och juice hemma istället - omnomnom.
Det är inte lätt med trötta barn