Det är sjukt.
Vi är på varandra hela tiden, varje dag. Så är det att vara sjukskriven och att ha någon som är egen företagare och jobbar hemifrån. Men ibland kräver hans jobb att han ska jobba på event och då betyder det att de saker man kan ta för givet - som att ha någon att krama inte längre finns tillgänglig. De första timmarna passerar ganska snabbt förbi. Men efter sex timmar från varandra blir abstinensen ganska stor. Bara en sån sak som att kunna prata i telefon, funkar inte när han jobbar som DJ, eller som showhost, eller som lekledare. Och hur lite jag än vill erkänna det så saknar jag honom. Jättemycket.
Ikväll känner jag mig ensam helt enkelt...