Jag känner mig helt förstörd. Klockan fyra först somnade jag om. Eller mer närmare halv fem. Egentligen känns det som jag tiden efter den vakna tiden vid två bara legat och blundat. Så jag känner mig allt annat än utvilad. Ögonen går i kors, på riktigt den här gången.
Kevin kommer inte upp ur sängen. Han som har sovit hela natten borde ju faktiskt vara pigg. Men inte då.
Måste snart ta mig från min sköna position i soffan till hans rum för att bära honom in hit till mig. Men det känns som mina muskler tvinats bort och jag orkar knappt ta mig upp ur soffan.
Kevin kommer inte upp ur sängen. Han som har sovit hela natten borde ju faktiskt vara pigg. Men inte då.
Måste snart ta mig från min sköna position i soffan till hans rum för att bära honom in hit till mig. Men det känns som mina muskler tvinats bort och jag orkar knappt ta mig upp ur soffan.
Jag ska till läkaren idag också. Jag som verkligen älskar att gå fram och tillbaka till sjukhuset flera gånger i veckan. Men läkartiden är först halv tolv om jag inte misstar mig. Så gissa vad jag ska göra fram till dess, efter att Kevin lämnats på skolan?
S O V A!
S O V A!