Trots mina få sovtimmar jag hade i natt så somnade jag aldrig om på dagen, förutom under tjugo minuter i fosterställning av utmattning då Andreas höll om mig en stund. Annars har jag varit uppe, städat och pysslat hela dagen. Känner mig nästan lite stolt över vad jag ändå orkat prestera trots dålig sömn, en gravid mage och en isittande smärta i blygdbenet.
Därför kommer jag inte känna mig ett dugg skyldig för att jag lägger mig och sover två timmar efter min son. Tvärt om så kommer jag njuta av mina ostörda femtio minuter innan klockan ringer och toajouren är igång för natten - liksom varje natt...
Så, sov gott.
♥
Du är helt ute och cyklar. Att springa in i en vägg med huvudet före och att råka slå huvudet i sänggaveln är två helt olika saker. Så det så.
Och jäklar, fick typ fjärilar i magen för din skull när jag insåg att du bara har typ nio veckor kvar. Typ.
Två månader typ kanske, för det är jul då. Och det skulle ju vara lite tur i oturen om hon kommer på julafton. Liksom.