Pappakväll
Kevin åkte till sin pappa som vistas bara någon mil bort fram tills morgondagen. Det känns konstigt och ovant med en barnfri kväll och natt när man hela tiden är van vid ljud och närheten. Att bara veta att han finns i rummet intill får mig att sova tryggt om natten. Samtidigt så är det otroligt viktigt att klippa navelsträngen.
Jag och Andreas tog oss en tur på cykel (han åkte på inlines) vilket slutade med en resa på 10,6 km och skavsår i rumpan från min gamla retrocykel-sadel! Haha. Nu ligger jag helt död i sängen och håller på att somna sittandes. I morgon har jag lite att stå i, vi ska mysa med grillning hemma hos världens bästa arbetskollega, Nettan i morgon kväll så det är något som hela familjen ser fram emot! Mys.
Älskade mamma.
Idag har hon köpt nya kläder till mig inför sommaren, bara sådär. Gullemamma. Och i morgon bjuder hon på middag åt mig och Kevin. Så himla bäst. Skönt att slippa laga mat en dag.
Kevin har blivit superduktig på att åka inlines. För två dagar sedan när han fick dem så kunde han inte ens stå på dem utan att falla. Idag, två dagar senare med ungefär trettio minuters övning varje dag så kan han rulla själv i sluttande backar, han kan nästan ta sig upp för backarna själv och han kan röra sig otroligt bra på dem - och detta genererar så klart till mindre fall och olyckor. Duktiga killen.
Nu ska jag slänga lillgrabben i säng, och jag själv ska väl hamna där tillslut, i säng alltså. Är helt slut.
(Kakorna blev supergoda by the way!)
Kakmonster
Kevin gick på förskolan ett tag på förmiddagen, det var utvecklingssamtal på dagis i morse och alla jobbförfrågningar kom olämpligt på olämplig tid så det slutade med att jag blev ledig. När jag lämnat Kevin gick jag hem och vilade till strax innan ett då jag tog cykeln till dagis och hämtade grabben.
Väl hemma nu på eftermiddagen så har vi bakat chokladkakor! Jättesmarriga.
Hittade även lite glasyr från i julas (på tub, var inte oroliga) som kom till användning! Blev ganska söta kakor och Kevin tyckte så klart att dom var supergoda. Så klart!
Tandlös
Den senaste tiden har det inte hänt så mycket i alla fall. Vi hade kalas i helgen för Andreas dotter. Vi gjorde en egen Hello Kitty tårta åt lilltjejen. Hon blev nöjd även fast den såg ut mer som en ailien än som en kissekatt.
Sen har Kevin varit och hälsat på i skolan. Han var jättenervös igår när vi skulle gå och hälsa på. Jag förstår honom. Han är inte så värst social heller. Men han skötte sig jättebra och började tillock med prata med fröknarna i slutet. Så dags då, haha.
Sen igår så tappade han sin första tand! Ni ska tro att han var stolt som en tupp. Så himla sött, haha. Så idag var han ivrig att komma iväg till dagis att han helt glömde bort att kolla hur många mynt som tandfen lagt till honom i vattenglaset, knasigt.
Kevin fick sitt första par inlines igår av Andreas också. Dom var ute och teståkte igår en stund. Så nu vet ni vad jag blir tvungen att göra varje kväll hela sommaren, haha. Kevin är superduktig för att vara första gången också.
Dödssjuk.
Lagom till man kramats och pussats hejdå så kommer attacken som ett monster över mig. Jag börjar hosta och slutar inte förrän jag spyr - detta sker troligtvis av utmattning och en demonstration från lungorna.
I morgon ska jag tillbaka till jobbet igen. Jobbar med min älskade Stina, så ingenting kan gå fel. Annat än att jag får mina attacker, spyr och får städa toaletterna lite extra. Men jag har förvarnat henne om detta - så kvinnan känner till problemet.
Ett nytt försök.
Nu får vi ge det ett nytt försök med att sova gott om natten. Jag hoppas att jag kan sova ostört i några timmar i alla fall. Mannen sitter ju ute i vardagsrummet och spelar minecraft, det är hans fredagsnöje medan jag föredrar ett snabbt inlägg på bloggen innan läggdags.
Andreas hämtade hit hans dotter idag också. Sjukt hur fort dom växer på kort tid, men jag kan uppriktigt säga att hon vuxit jättemycket på bara några veckor.
Hon fyller trots allt fem nu på onsdag, den lilla (förlåt, stora!) prinsessan.
Imorgon har Andreas bjudit in oss på middag hos kärmor också. Mysigt att slippa laga mat och bli bortskämd ibland... Det känns nu mer som en ständigt återkommande kommentar - bortskämd biten alltså!
Gud vad jag babblar på om allt och inget. Måste sluta snart så att jag kan komma till ro och sova.
Sov gott!
Åldersnoja.
För jag är rädd för att jag har det. Min nästa födelsedag, mitt i sommaren nu i juli så fyller jag 23. Jag firar inte födelsedagar och sånt bullshit. Men när jag tänker på att jag snart fyller år så tänker jag att jag fyller 20. Jag känner mig inte äldre i alla fall. Helt galet ju. Varje gång någon ställer frågan "hur gamal är du?" så får jag räkna, 2012 - 1989 är... "23, snart alltså". Och då ska ni veta att det också är svårt för mig att minnas är det är just 2012 som vi är inne i just nu. Bara för några dagar sedan skrev jag under ett papper som skulle skickas med posten och på underskriften skrev jag 2011. Snacka om snurrigt.
Hur som haver, jag är inte äldre än 20, även fast det på pappret står 23. Men det ljuger - papper ljuger ju alltid.
Jag vill bara tillägga att jag inte är rädd för att bli äldre. Tvärt om så längtar jag lite tills den dagen jag kan ligga hemma och zappa på tv:n och veta att jag kommer få in pensionspengar (förhoppningsvis så mycket att det räcker till mat och hyra) och bara kunna tänka på mig själv, mina barn och alla mina hundra barnbarn jag kommer ha vid den tidpunkten, (drömma går ju!).
Nej nu ska jag laga middag.
Äta bör man, annars dör man (och då handlar det inte så mycket om åldern längre).
Som på en påse nötter.
Jag kan inte sova om nätterna, och inte på dagarna heller för den delen. Igår kväll somnade jag nog vid tio men vaknade strax innan två och höll mig (ofrivilligt) vaken till klockan närmade sig fyra, och så upp vid åtta igen! Don't get it.
Min kropp kan inte vilja bli frisk. Vad vet jag?
På morgonen nu så har jag och Kevin tryckt i oss massa plättar med sylt till frukost. Man får skämma bort sig när man är sjuk faktiskt.
Kevin har ockuperat vardagsrummet, och Andreas sover som en stock i sovrummet så jag får väl lägga mig i Kevins säng för att ladda batterierna lite.
Men jag är trött!!
I natt så snorade min näsa extremt mycket så drastiska åtgärder var tvungna att vidtas, här är resultatet..
(bilden togs vid tre i natt - därför är jag så pigg och snygg)
Sjukstuga.
Det är synd om mig nu.
Jag gick till jobbet i morse men dom skickade hem mig efter två minuter. Don't like. Need to work. Shit i om jag är sjuk eller inte. Barnen är det ju ändå som smittar oss vuxna och inte tvärt om, typ.
Nog om det.
Min blogg har blivit lidande pga. min förkylning. Det är jättejobbigt, men jag känner att vila är prio ett just nu. Och Kevin som också är sjuk kräver ganska mycket av min uppmärksamhet han också.
Avslutar inlägget med en nysning.
Har man tråkigt, så har man!
Lite bilder från gårdagen.
Ett grattismail
En heldag i solen
Liz ringde mig i morse och frågade om vi inte skulle ta en promenad ner på hamnen tillsammans. Givetvis var jag på och vi gjorde oss snabbt i ordning för att promenera.
Grabbarna cyklade medan vi mammor gick i rask takt en bit bakom grabbarna. När vi kom fram beslutade sig killarna snabbt för vilken glass dom ville ha medan jag och Liz var mer sugna på mat än något annat. Så det fick bli en nachotallrik! Så himla gott!
Efter maten och glassen gick vi med killarna till hoppetossa där dom fick leka av sig. Och nyss kom vi hem igen. Vi hade en riktigt mysig dag ute i den inte alls för varma solen.
Kevin är sjuk.
Här om natten så vaknade Kevin vid ett tiden och gallskrek. Då hade han superont i halsen och det tog någon timma för honom att somna om igen. När han vaknade igår så hade han inte lika ont men det kändes i halsen.
I natt så skrek han ännu högre och jag fick fram att det var magen som spökade denna gång.
Kevin ligger fortfarande och sover. Jag försökte väcka honom för några minuter sedan men fick då svaret "mamma, gå ut och titta på tv - jag försöker sova här" jag har ingen aning om var ungen har fått det ifrån, thihi. Men nu sover han som en gris igen.
Glad valborg.
Men i morgon... då får ni veta om vår valborg.
