Fyra sprutor senare.

publicerat i Vardag.;
I veckan var jag och tog bort leverfläckar som min mamma varit orolig över. För mig hade det inte spelat så stor roll, hur som helst så är dem borta nu. För min del så krävdes det fyra sprutor med bedövningsmedel, två på ryggen och två i ljumsken där den värst utsatta leverfläcken satt (lagom i bikinilinjen!)
Så nu bär jag ett snyggt snitt i ljumsken och ett fint sytt ärr mitt på ryggen. Plåstret på ryggen har fallit av några gånger, och så utsatt som det sydda ärret är så har jag inte kunnat plåstra om mig själv!

KRIS:
- Dagens kris blev att jag glömt vällingflaskan hemma. Måste nu hem och sen tillbaka till mamma och pappa, toppen!
En timmes åktur.
Well well.
Måste dra.

Helgen.

publicerat i Denise;
Idag är Kevin kvar hos mina föräldrar när jag väl får för mig att lämna honom här och åka hem. Jag ska städa och laga mat inför middagen med Emelie och Alexandra ikväll. Ska bli grymt mysigt, framför allt att slippa springa runt och passa på en treåring som inte vill sitta still. Istället vet jag att han har full uppmärksamhet hemma hos mina föräldrar en kväll, fram tills i morgon. Ikväll blir det även telegrafen på schemat. Det är ett gäng som ska ta sig dit tillsammans. Den här dagen har jag längtat efter sedan början av februari. Governor Andy kommer och ingenting ska få förstöra den här dagen!

Dagens mény består av;
Bruschetta till förrätt,
Risotto, med sparris och Entrecôte
och till efterrätt blir det panna cotta.
 
Kan det bli bättre än riktigt italiensk mat ikväll? Smarrigt.

I morgon kommer även Louise hem till oss för första gången sen vi flyttade in. Underbart!
Äntligen ska hon få se hur vi bor.

Helgen kommer bli kanon!
Puss&Kram.

Etiken i hjärtat.

publicerat i Denise;
I morse, eller i förmiddags när jag lyssnade på asyl i köket ( ljudbok ) samtidigt som jag städade i lägenheten så hördes det en smäll i huset, en riktigt hög en. Jag reagerade inte till en början, men när det började smälla i golvet och någon skrek efter hjälp så reagerade jag (förhoppningsvis många andra också) och jag lyssnade intensivt i väggen från vart ljudet kunde komma.
"Men hjälp mig då, jag behöver hjälp!".
Efter några minuter så slutade både smällarna i golvet och dunkarna i väggen och jag kunde inte längre lokalisera från vart ljudet kom.

I trapphuset var det tyst, på baksidan var det tyst - det enda som hördes nu var fågelkvittret.
Hade hon dött nu tänkte jag och förväntade mig att få se en polisbil utanför vårat hus. Men ingenting syntes till, ingen verkade ha reagerat på ljudet ens. Jag fick dåligt samvete över att jag var tvungen att släpa Kevin till tvättstugan för att inte ha kvar min tvätt över nästes tvätt-tid.
Här kanske någon kämpade för sitt liv och jag tvättade...
Jag fick kramp i magen och gick mellan vardagsrummet och badrummet för att lyssna intill väggen efter ljud. En stund så inbillade jag mig själv att jag hade hört snyfftningar, men jag var inte helt hundra.

Jag tänkte på boken "konsten att vara snäll". Där förklarades det tydligt att om ett folk i ett radhus beskådade en misshandel utanför huset så ringde inte någon till polisen, allra minst så reagerade dem på det som hände, med tanke på att de alla tänkte att "någon annan aggerar nog, det finns säkert någon som ringer till polisen". Men ingen ringde i regel.

Så jag kände att jag var tvungen att göra något för mitt samvetes skull innan jag fick panik själv. Jag frågade mina grannar i trapphuset om dem hört något. De bodde i andra änden av huset - och de hade inte hört någonting vilket fick mig att kunna utesluta den sidan av huset. Sen satte jag mig på min trappa på baksidan och mötte min granne där utanför. Jag hälsade och pressenterade mig, med tanke på att hon är blind. Jag undrade om hon hört någon av ljuden som lät för (då) tjugo minuter sedan. Och hon förklarade att det var hon som hade skrikit av ren panik.

Det var hon som hade ramlat i köket när hon stod och sträckte sig på en stol i ett skåp över diskbänken. Hon föll ner från stolen och kaffebryggaren, vattenkokaren och andra elektriska prylar landade med ett duns i marken tillsammans med henne. Hon hade blivit skärrad av händelsen men hade inte skadat sig. Jag blev lättad över att det inte hade hänt någonting, samtidigt som en klump gick bort från hjärtat.

Jag gav henne mitt nummer och bad henne ringa mig om någonting skulle hända, eller om hon ville ha hjälp med.. vad som helst. Hon tog tacksammt emot mitt nummer och bad mig komma över på fika.

Lättad gick jag in i lägenheten igen, men jag önskade att jag hade gjort något när hon väl hade ropat.
Man bär trots allt etiken i hjärtat.

Lite PMS, någon?

publicerat i Denise;
Jag vaknade jätte tidigt i morse. Jag kände mig allt annat än utvilad och tvingade mig själv upp i köket för att fixa välling till Kevin för att sedan återvända ner under täcket igen. Uppenbarligen så gick det inget vidare, med tanke på att jag hamnade hos mamma och pappa innan klockan hunnit slå åtta. Uppenbarligen kom jag inte i säng i rätt tid igår, utan tvingade mig själv vara vaken och uppe. Så nu får man sota för sitt uppträdande och stå sitt kast.

Så idag kommer jag känna mig som en PMS dam med överkänsligt humör och hängiga ögonlock!

Igår var sista dagen på min nuvarande (numera dåvarande) praktik. Så stormogården ska jag inte tillbaka till något mer. Nästa vecka blir det till att söka upp en ny, och till nästa lov så söker jag yttligare en ny praktikplats. Jag vet ännu inte vart jag vill vara. Min rygg har sagt ifrån på den senaste praktiken, så jag hopppas på någonting lugnare eller i alla fall inte så mycket tunga lyft på den nästa praktiken. Kevin räcker att få lyfta dagligen. Han tar död på mig långsamt, men säkert.

Trots mitt irriterande humör så har mamma fått för sig att muntra upp mig genom att ta med mig på en shoppingtur och handla in nya byxor som jag kan ha på mig. Äntligen (hör hur jag jublar!) är det enda jag förmår mig att säga. Det kommer inte en minut försent, verkligen inte.

Nästa vecka - eller nästa helg snarare - så är det telegrafen som gäller. Governoren kommer dit och jag ska självklart vara bänkad längst fram som alla andra tidigare gånger som han besökt nynäshamn. Äntligen, (yttligare en anledning att jubla!) så kommer han tillbaka och ger oss sin reaggemusik. Jag kan inte längta mer, helt ärligt.

Puss o Kramkalas.

Snabb uppdatering.

publicerat i Vardag.;
Hejsan hoppsan.
Jag har några minuter hemma hos papps innan jag måste springa vidare ner till dagis.
Idag var det lite folk i restaurangen på stormogården, vilket fick dagen för oss arbetare att gå reaaaal sloooow.
Jag stod mest i disken och öste på med vatten, (mest på mig själv) över tallrikarna och alla kastruller, glas och bestick.

Igår började jag läsa en ny bok; "Konsten att vara snäll" LÄS DEN!
Den är skit bra och beskriver väldigt vanliga situationer - och om man verkligen är snäll eller gör det för sin skull mer än för andras. Mycket speciell måste jag säga att den är, men väldigt intressant och man börjar se nya möjligheter i vad snällhet är! - Tummen upp! -

Hur som helst, ikväll blir det nog lugnt, jag är helt slut och känner att ett lov verkligen skulle sitta på rätt plats nu. Tack och lov för att det är redan nästa vecka, måste jag säga. Slippa gå upp tiiiiidigt och gå och lägga sig innan bolibompa! Igår skule jag ha gått över till en granne men jag kände verkligen inte att jag hade någon ork att vara social. Jag har även fått erbjudandet om middag där idag, men njaa... vi får se.

Kalla mig gammal, men jag är såååå trött om dagarna att jag lika gärna skulle kunna sova hela dagarna igenom, kanske vitaminbrist - kanske ovana vid tidiga mornar nu efter förkylningen... eller kanske för få sovtimmar på natten? Who knows?

Puss och kramkalas.

Dietist.

publicerat i Denise;
Jag funderar på att byta praktik nu i några veckor. Mitt förstahandsval är att hamna hos en dietist, så just nu väntar jag på att hon ska komma tillbaka till jobbet efter avslutad lunch.

Telefonsvararen:
- Personen du söker är på lunch och återkommer igen efter klockan... 12 : 00
MEN NU ÄR DEN LÅNGT EFTER TOLV FÖR GUDS SKULL!
(Galen)

Braindead.

publicerat i Denise;
Nu har jag haft prov i psykologi vilket inte gick allt för bra. Visserligen var det bara en fråga på provet som jag inte skrev någonting på, men jag önskar nästan att jag hade pluggat mer och fått ett bättre resultat i slutet. Kevin är hemma med min mamma nu, som troligtvis springer runt och städar hela min lägenhet. (Hennes första reaktion när hon satte fötterna i lägenheten var allt annat än possitiv. Ändå håller jag rellativt rent enligt mig själv i alla fall!)

Igår gjorde jag inte mycket. Kevin somnade ganska tidigt men jag tvingade mig själv att vara uppe och kolla på tv innan jag somnade själv. Klockan blev dock inte mer än tio innan jag också låg och snoosade på kudden.

I morse ringde jag dagis igen och berättade att Kevin först i morgon skulle få komma tillbaka. Dem som hade planerat att fira hans födelsedag idag och allt. Sötisar där! Men det får vänta tills i morgon minsann.

Någon som vet när sportlovet är by the way?

Snart ska vi gå upp i köket, först kommer det universitet och högskolor och berättar om hur man kan gå tillväga för att plugga vidare. Jag vill plugga vidare, men dock på distans om detta nu skulle inträffa. Hur kan man plugga till dietist på distans är nu frågan! Hmm... Det är inte precis så att jag har någon större lust att flytta upp till norrland eller ner till lund för att utbilda mig och sedan flytta tillbaka hem igen. Men vi får se hur det blir med den saken, om jag ens väljer att plugga vidare. Jag kanske är skapt att stå med tallrikar och servera folk i hela mitt liv?!

Nej jag vill bli någonting!

Betyg och kort.

publicerat i Bilder;
Jag kollade in alla mina betyg idag som satts efter lovet. Snacka om att jag blev förvånad. Visserligen har jag två oklarade kurser från förra året (för att jag missade två prov) som jag måste ta igen. Gör jag det så får jag G i båda kurserna vilket betyder att jag fortfarande bara har underkänt i tre ämnen, vilket ett ämne är helt omöjligt för mig att plugga upp ( i detta fall är det forfarande italienskan som jag ser som ett omöjligt fall för min del!).

Så jag måste säga att jag är riktigt nöjd med mina betyg, i alla fall mot vad dem såg ut i nian när jag gick ut med ett betyg som ( jag tror inte att jag har visat det för min mamma ännu) jag fick skämmas över!
Men nu kan man ju säga att mina år som studerande faktiskt har gett resultat ! (Lycklig!)

Puss och kram, skumbanan.



Kevin sover inte bara med klubba i munnen, utan i alla möjliga ställningar!
I det här fallet sover han med fötterna mot ryggsidan mot soffan och med huvudet riktat, ja, rakt ner mot golvet!
Knasboll. ♥

Jag måste.

publicerat i Vardag.;

Jag måste...

  • börja ta med mig kameran när jag går ut med Kevin.
    Tänk så mycket jag missar, som man kunnat spara på film eller kort livet ut.
  • klä på mig efter väder.
    Varje gång jag kommer hit så klagar mamma över att jag är sommarklädd...
  • börja plugga i tid.
    Jag har prov i morgon, visst jag kommer klara det om jag pluggar ikväll. Men jag hade fått högre betyg om jag börjat plugga igår, eller dagarna innan det. *fy mig*
  • börja skriva någonting i bloggen som intresserar alla och inte bara mig själv...
    Hur kul är det här på en skala från ett till tio att läsa. Öh.

Sovstund med godis.

publicerat i Kevin;
Hallå där.
Jag och Kevin tog en riktig sovmorgon och gick inte upp ur sängen förrän halv tio. Jag blev själv förvånad över att jag väcktes när klockan ringde! Nu är vi hemma hos mamma och pappa, jag och mamma har fyllt på mitt kylskåp. Eller inte riktigt än med tanke på att kassarna fortfarande står för hela deras hall, men nästan åtminstånde.
Igår var vi hemma hos Malin och snackade lite skit medan Kevin lekte med Olivia och Acce utan de minsta problem. Detta har då aldrig tidigare hänt att ungarna har kommit så bra överrens. Skönt för oss om inte annat.
Sen gick vi på en promenad till affären och därefter tog jag och Kevin bussen hem för att äta middag tillsammans.
Kevin somnade med sitt lördagsgodis (en klubba) i munnen påväg hem! Ha ha, min tockboll. Jag som trodde att man skulle få energi av allt som hade med socker och godis att göra, men icke sa nicke, minsann!
Lyckligtvis så blev det bakpotatis med stenbitsrom och citron, och lite baconinbakad sparris efter det att Kevin vaknat upp ur sin sovstund.
Riktigt god middag till oss två måste jag säga!

Och så somnade vi lagom i tid igårkväll också. Riktigt skönt.

...

publicerat i Vardag.;
När man sitter hemma och lökar i sin ensamhet så finns det alltid saker som man kan tänka sig att blogga om. Men nu när chansen finns och internet är tillgängligt, så NEJ, då kommer man inte på vad man ska blogga om, så jag ger helt enkelt upp.
Gosh, det verkar inte vara min turdag idag , eller någon annan dag heller för den delen.
Pusskalas. 

Grattis, mitt hjärta.

publicerat i Vardag.;
Jag känner mig värdelös som inte kan skriva lika mycket längre.
Idag fyller i alla fall mitt hjärta hela TRE ÅR. Förstå hur fort tiden har gått. Eller nej, det går inte för någon som inte är i närheten av ett barn.. men ni som är det kan i alla fall tänka er att det fortfarande kändes som igår som jag först fick lukta på honom när han fortfarande luktade bebis. Det är hemskt hur fort tiden har gått framåt. Lyckligtvis så ser den trots allt ut att gå åt rätt håll, trots att jag inte vill att den ska gå SÅ fort.

Vi hade kalas i helgen. Dagen innan så klippte han sig och gick på sitt första tandläkarbesök. Perfekta tänder, perfekt frisyr och perfekt kalas. Det kunde verkligen inte ha blivit bättre. Han fick ALLT han inte önskat sig och en massa saker som han absolut inte behövde. Nu brottas vi med att få in allt i hans rum utan att det svämmar över där inne. Det enda riktigt vettiga var kläderna han fick av pappa och mormor skulle jag tro! Därefter var det actionfigurer, skurkar, pistoler, bilar, bondgårdar, filmer, rallybilar, dockor, gossedjur, you name it. HANS RUM SVÄMMAR ÖVER, jag lovar.

Just nu har jag varit hemma i flera dagar. Jag har fått världens förkylning som nu troligtvis satt sig mot lungorna. (Jag som alltid går runt med halsduk.... hmm) Så jag blir hemma veckan ut så som det ser ut nu i alla fall.

Troligtvis kommer jag inte skriva mer på tre och ett halvt år. Men vi ses då hoppas jag.
Puss.

Jag måste bara berätta.

publicerat i Kevin;
Kevin har kommit in i en ganska rolig fas där man kan börja skratta åt det han säger då han verkligen uttrycker sig med humor!

- Mamma, titta där! EN GAMMAL GUBBE! (Ljudligt och glatt).
- Nej Kevin inte säga så, säg hellre, gammal man!
- Uuursh, GAMMAL GUBBE MAMMA!
- Ja, jag ser det Kevin.

("Gubben" stannar innan busshållsplatsen som vi står på och väntar på bussen).

- Ska han inte åka med bussen mamma?
- Jag vet inte hjärtat.

(Gubben fortsätter till andra sidan av busshållsplatsen och tänder en ciggarett på vägen för att inte röka på oss.)

- Näe, han skulle inte åka med.
- Men det vet vi ju inte, han kanske inte vill röka på oss.
- Nej ursh, fy lilla gubben!
(Vid tillfället så asgarvar jag).

Två minuter senare dyker yttligare en farbror med krycka upp.
- TITTA MAMMA, TVÅ SMÅ GUBBAR.. Åååh, (som han har sett en hundvalp!)
Mina ögon tårades (så mycket skrattade jag!).

Han är allt bra underbar min lilla unge!

Kalaaas.

publicerat i Vardag.;
Okej. Min bloggstatestik är mycket lustig nu måste jag säga. Ena dagen fullt ös, andra dagen är det sorgligt tomt. Jag får skylla mig själv, jag skriver som om att jag inte har tid... vilket jag inte har längre. Jag sörjer över det. Hur som helst, igår hade jag tvättstugan och uppmuntrade Kevin då han verkligen gick själv fram och tillbaka dit och hem helt själv... en gång i alla fall. Resten av gångerna fick jag bära både honom och tvätten.

Hur som helst, våran helg har varit grymt tråkig - tiden har väl gått förvånandsvärt fort som det gör under helgen, men mer än så har det inte varit... Jag har tvättat, städat och lagat mat som sagt. VERKLIGEN AGGERAT I MAMMAROLLEN.

Idag ska jag till läkaren och kolla mina leverfläckar. På onsdag ska jag till tandhygenisten, på fredag blir jag ledig hela dagen för att jag ska med Kevin till tandläkaren och sedan vidare till bosse's herrklipp så att han får klippa sig kort till kalaset som han ska ha på lördag. Jag har räknat ihop att vi blir runt 22 pers i min tvåa. UTAN MIG OCH KEVIN INRÄKNADE. Ooh, shit. Det blir rellativt fullt vilket leder till att jag tillslut får dela in personerna, tio i vardagsrummet, alla barn i Kevins rum och två på toaletten, fem i köket, för att jag ska få rum att andas. (ironi).

Hur som helst. Kalas, planer, planer, planer och en massa utgifter. Så ser denna veckan ut i alla fall.
Ronnie tar Kevin efter kalaset så att jag får vila upp mig vilket kommer vara behöverligt!

Nåväl. Jag ska packa med mig datorn och ta hem den till mig i några dagar. Så nu kommer jag verkligen inte kunna skriva mer.
Pusskalas.