Vem är jag?

publicerat i

Och vem förväntas jag att bli?


Jag avskyr, nej avsky är ett starkt ord - (men ni förstår helheten), när folk påpekar var jag står i livet. Jag är väl medveten om var jag befinner mig och letar ständigt efter kryphål, sätt att ta mig vidare, utöka mina kunskaper eller bara utveckla mitt tänk. Jag står mitt i livet, det finns inga genvägar. Jag kan bara ta mig vidare med förhoppningen om att jag väljer rätt väg.

Är det uppenbart att det är fel väg - låt mig då lära av mina misstag istället för att påpeka hur värdelös jag är. För det är pecis så du får mig att känna mig när du talar nedlåtande om mitt val att leva. 

Ibland gråter jag mer än jag skrattar. 
Ibland önskar jag att jag kunde berätta hur jag egentligen mår när någon ställer mig den frågan. 
Ibland vill jag bli förstådd utan att bli kritiserad. 
Ibland vill jag bli kramad. 
Ibland vill jag att du bara är tyst. 
Ibland vill jag glömma mina tankar, så då får du prata på. 
Ibland vill jag bli förstådd.

Kommentera inlägget här :