http://familyportrait.blogg.se/

När man tror att man har ett stort barn - ett mer eller mindre "självständigt barn" i alla fall. Ett barn som inte behöver uppassning tjugofyra timmar om dygnet utan klarar av att klä på sig själv, äta sin frukost och gå till skolan, så kommer smällen.

 

Frukosten duger inte.
"Yoghurt? Jag bad inte om yoghurt till frukost, jag ville ju ha en hård smörgås!"
- Anledningen till att du inte  bett om någon yoghurt är för att ingen frågat vad du ville ha till frukost för att du sov.
Kläderna duger inte.
"Men den T-shirten? Jag ville ha den andra med tigern på"
- Kevin, anledningen till att du inte får ha tiger-t-shirten är för att du haft den hela helgen. Jag förstår verkligen att du gillar den, men den måste få gå några varv i tvättmaskinen ibland också.
Skolan duger inte.

"Måste jag gå till skolan? Jag har lite ont i huvudet. Tror jag har jättehög feber! Känner mig snurrig"
- Ja, den ligger på 36,3 - så den är helt och hållet borta och ser inte ut att komma tillbaka, du är nog bara trött.
"Men jag orkar inte gå i skolan idag!"
- Du har varit hemma i en vecka. Det räcker! Du måste träffa alla dina kompisar också.

Kompisarna duger inte.
"Men Alexander kommer nog inte vara där. Han kommer nog han höstlov hela tiden"
- Men det är upp till hans mamma i såna fall, jag kan hämta dig från skolan vid tolv om du vill komma hem tidigt.
"Nej. Jag vill gå hem när Theo går hem!"
- När är det?
"Fyra!"

 

Skjut mig.

Det är en himla tur att Kevin har sovmorgon till halv nio på måndagar...