http://familyportrait.blogg.se/

Okej, min rygg fick tåla lite mer stryk idag. Nu har jag nämligen möblerat om ungefär så som jag vill ha det när bebis är född. Men någon sexkantsnyckel hittade jag dock inte. Så upplyftet av barnsängen får vänta lite till men det känns ändå som det minsta problemet just nu. Men nu står i alla fall barnsängen på plats (och det krävs en kvinna för att få allt att funka). Andreas har alltid varit så negativ till alla mina "vi kan väl fixa det så..." idéer så idag när han stack med sin dotter så passade jag på. Härligt att ha det gjort och få snyggt i sovrummet framför allt.

Nu ska jag snart fixa middag åt mig och Kevin (det blir korv med bröd efter Kevins önskemål och jag klagar absolut inte över det valet idag, haha), försöka mig på att komma underfund med hur fan julstjärnorna ska sättas ihop och försöka få upp dem idag, skura golvet i näst intill alla rum och damma av en hylla! Sen däckar jag nog för kvällen tror jag, haha.

 

Här är i alla fall vårat sovrum just nu...

Jag undrar om Andreas kommer hata mig för att jag tog saken i egna händer och möblerade om.
Haha.

Vi handlade på oss massa ljus, både doftljus och lite runda blockljus eller vad man ska kalla dem. Vi handlade även på oss lite julstjärnor, en ny termos, två ljuslyktor i form av röda stjärnor, en slickepott och äppelurkärnare, fyra stycken ljusstakar och lite annat smått och gått, och allt gick på strax över trehundra kronor. Win!

Så ni ska få se hur det blev när allt är klart och sitter på rätt plats. Andreas kommer hem senare ikväll och jag är osäker på om vi orkar fortsätta med julstöket då eller om vi spar det tills imorgon igen, för min rygg är verkligen helt paj just nu. I förmiddags dammsög jag hela huset och dammade. Och direkt efter det så åkte julmusiken på och lite av pyntet kom fram. Och för tillfället letar jag febrilt efter en sexkantsnyckel för att ändra läget på barnsängen. Huwa.

Kevin dricker glögg som en galning, snart tror jag att det sprutar glögg ur öronen på honom om han inte passar sig.

Massa att göra och stå i helt enkelt. Men imorgon ska allt vara klart i alla fall. Och som vanligt bjuder jag på magbilder lite senare ikväll... om jag fortfarande står upp då det vill säga, annars så får ni snällt avvakta till imorgon... Haha.

 

Kom på att jag hade ett avsnitt från kvällens gäster med gester att se från ikväll. Skrattar som vanligt tills jag gråter av det programmet. Så vansinnigt roligt! Och tacka vet jag SVT-play.

Jag var precis uppe för att kissa Kevin nu innan jag slänger mig själv i säng. Han var så enormt trött stackaren att han gick in i två dörrar och i soffan i hallen innan han lyckades lokalisera sig till toaletten. Tur att han inte slog sig, där emot såg det ut som han druckit någon typ av vuxendricka på hans sätt att förhålla sig till sina vingliga fotsteg. Kan nästan tro att det var alkohol i den alkoholfria glöggen... Det var enormt underhållande det också att se i alla fall. Plus att han hade ett handavtryck på ena sidan av kinden efter att ha sovit med handen tryckt mot den.

 

Nu ligger både Kevin och jag nedbäddad, kom på att jag måste upp igen och borsta tänderna. Förstår inte att jag alltid kommer på det när jag väl lagt mig till rätta. Men det är tandborstning och vattenflaskan som ska fyllas. Sen är det natt för mig också, trots att jag fick en ordentlig sovmorgon imorse av barnen så känner jag mig helt slut redan...

 

Fan att det är helg. Jag avskyr speciellt lördagarna. Ungarna stänger in sig i sitt rum och kollar på film varje lördag. Andreas stänger in sig i sovrummet och spelar sina dataspel och jag får det som blir över. Typ TV:n, i vardagsrummet, ensam. Sjukt trist. Det spelar ingen roll vad jag kommer med för förslag, inget vinner över spelen eller över barnens filmer.

Sjukt trist är det med lördag.
Ligger för tillfället och kollar på någon eurovision song contest för barn på barnkanalen.
Totalt ovärt.

"Äjt påjnts gåws too Azerbanijan."

Ungarna var ute och lekte i flera timmar i snön idag och kom endast in för en snabb lunch framåt eftermiddagen. Efter lunchen drog vi till mina föräldrar där jag drack löjligt mycket julmust och åt tillräckligt många bullar för att vågen skulle visa det dubbla, typ. Jag väger enligt min mamma och pappas våg sjuttio kilo nu, herre min gud - haha.

Satt och suktade över alla saker som Lidl har nu till jul i deras reklamblad som mamma och pappa sparat hemma. Julkorv, julskinka och färsk krabba. Omnom. Synd att allt drar igång först nästa vecka annars hade jag nog köpt upp mig på det ovanstående om det såg lika fräscht ut som i reklambladet redan i morgon.

 

På hemvägen fick ungarna tjugo kronor var av farsan att handla för. Kevin handlade såpbubblor och Andreas dotter handlade smarties och en chokladbar, så nu är dem nog nöjda ikväll.

 

I morse var jag jättenära på att låta Kevin skolka från skolan. Han bara vägrade komma upp ur sängen och min energi fanns inte över till att låta honom bli buren ut till soffan. Men några minuter i sju så kom han upp, trött som en potatissäck och placerade sig framför barnkanalen. Yoghurten han fick till frukost åkte motvilligt ner i magen efter massa tjat från min sida och kläderna satt verkligen inte som de brukade, enligt honom själv.

Men när vi väl kom ut i snön så for han runt som en ivrig  hundvalp och lät kramsnön yra åt höger och vänster. Han sprang nästan hela vägen till skolan och var exalterad över att få komma in och leka med sina kompisar nu sista dagen i veckan, plus att han visste att december börjar i morgon så då får man börja öppna sin chokladkalender. Så det var nog tur att jag inte lät honom skolka, för han hade betydligt mycket mer energi i kroppen än vad jag orkat med idag.

Jag skojade med min mamma och sa att min nedräkning också börjar imorgon. Jag för göra en egen julkalender för denna månad helt enkelt.

 

Här är en bild från samma vecka 35 eller 36 när jag väntade Kevin för snart sju år sedan.

 

• Att jag inte packar Kevins gymnastikpåse dagen innan han ska ha gymnastik. Jag tror jag alltid stressar samma dag med att packa den där jävla gympapåsen.
• Att jag inte fixar i ordning kläder till Kevin dagen innan och lägger det i soffan så att han kan vara med på klädracet på bolibompa. Istället skyndar jag att plocka fram kläder åt honom samma sekund som klädracet börjar.
• Att jag inte packar ner frukt till Kevin dagen innan i skolväskan. Istället så kommer jag på fruktjäveln minuten (ibland sekunden efter vi gått) innan vi går till skolan.
• Att jag inte lägger mig i tid så att jag kommer upp i tid på morgonen  dagen där på.
• Att jag inte sätter igång med sysslorna här hemma innan jag gör något annat.
  
  Typ det bara.
  Jag avskyr faktiskt inte så mycket i livet. Ärligt alltså!
  Bara allt sånt jag inte gör - avskyr jag. Typical Swede.

Det var skönt att lunka iväg och fika med Anita idag. Det tog sin beskärda tid att gå de trehundra meterna från skolan men när man väl satte sig ner på fiket och fikade och snackade skit så var det som luften gick ur mig. Vi satt och snackade en kort stund på fiket innan vi gick tjugo meter till hem till Anita och satte oss. Väl där ringde jag min barnmorska och förhoppningsvis löser det sig nu med försäkringskassan. Så jävla skönt. Hon skulle tala med doktorn när hon kommer in på tisdag och reda ut det hela.

Vi bokade även in en läkartid ut i fall att - om läkaren kräver att jag närvarar när läkarintyget skrivs. Men de skulle dra ut sjukgymnastens utlåtande också så just nu känns det som jag har alla på min sida, förutom försäkringskassan då. Men nu jävla är det krig.

En gammal fikabild.

 

 

 

Jag hade hoppats på att det inte var sant i natt. Att snön hade kommit alltså. Jag hade hoppats på att den skulle vänta med att komma till mars. Men inte då, jag får helt enkelt finna mig i att det är snö och slask ute. Huwanemig.

 

Jag somnade vid tio igårkväll och sov till halv sju. Kan verkligen inte minnas när det hände mig sist. Helt jävla underbart.

 

Disa kom hit för några minuter sedan så hon springer runt och nosar och letar efter en boll att roa sig med. Hon lär få leta en stund dock, jag tror alla bollar är slängda nämligen. Förutom golfbollen under soffan, undrar om jag ska säga det till henne, haha.

Snart ska jag ta en fika med Kevins- bästakompis- mamma. Efter jag lämnat krabban på skolan ska jag promenera ner på centrum och möta henne. Härligt att få prata av sig. Samtidigt måste jag ringa alla jobbiga samtal nu på morgonen också. Men det är lugnt, det här fixar jag...!

Bebis håller på och kickar runt som om att det är en fotbollsmatch i magen och jag har inte så mycket att säga till om. Ju mer jag buffar och puttar på henne desto mer buffar hon tillbaka så jag har gett upp nu, så länge hon inte trycker upp rumpan eller fötterna till revbenen så är det ju helt okej... typ.

 

Skaffade fram e-legitimation idag, for the first time ever. Har även startat upp föräldrapenningen för lilla ofödda "Mini" (tusen tack bästa Sandra för tipset) och tar föräldrapenning för Kevin under helgerna. Så det känns toppen att vi i alla fall kommer få pengar under december nu. Men herregud vilket puzzel det var att starta igång e-legitimationen. Fick tillslut ringa nordeas tekniska avdelning för att få hjälp. Och misstaget låg i att jag skrivit i ett tretton-teckenslösen när max antal på lösenordet var tolv tecken.  Så då var det bara att göra om - göra rätt. Tur att tjejen jag pratade med på Nordea var så himla trevlig, hade lätt till skratt och förstod mitt problem utan att jag behövde förklara mig mer än nödvändigt.

Men ingenting ska komma gratis, eller vad säger man?

 

 

Kärmor ringde mig idag, men med tanke på att jag har haft fullt upp med annat näst intill hela dagen så ringde jag tillbaka först nu. Och imorgon kommer Disa hit och jag blir hundvakt. Det kanske låter konstigt men jag uppskattar Disas sällskap betydligt mycket mer nu när jag vet att hon håller tätt och klarar av att vara ensam under tiden som jag går och hämtar / lämnar Kevin vid skolan och om jag skulle behöva gå ett ärende. Så det känns jätteskönt att veta att vi kan ta hand om henne utan att behöva gå ut och rasta henne varannan timme, kolla så att hon inte bajsat och kissat inne och samtidigt veta att hon gör ljud av sig om det krisar.

Plus att jag behöver sällskap, och komma ut och gå, även fast det bara är en kort promenad några gånger per dag så kommer det nog göra en hel del med min stress och min oro.
Älskade Disa, du kunde inte komma mer lägligt. ♥

 

Jag är alldeles svettig och stressade upp mig lite för mycket över försäkringskassans idiotiska utlåtande idag tror jag. Har fått enorm kramp i benen, precis som jag legat på gym och med benpress och kämpat i över en timme, känns som världens träningsvärk nu, helmysko. Och sen har jag fått förvärkar också. Så nu blir det till att ta det lugnt resten av kvällen. Jag har ingen tid att föda nu när jag har massa att stå i.

 

Jag har som ett alternativ imorgon att ringa min barnmorska och få en läkartid till som kan intyga att jag faktiskt inte kan jobba på något annat jobb heller. Kan jag få en läkare att skriva det utlåtandet så står det i breven från försäkringskassan att jag har rätt till all ersättning för perioden retroaktivt. För nummer ett, det är inte jobbet i sig som är problemet - problemet ligger i att ta sig till jobbet för mig som inte har bil och körkort. Så hur man än trixar och fixar så kommer jag ha problem med att ta mig till och från jobbet och det kan mina tidigare sjukskrivningar faktiskt intyga om.

 

Just nu ligger jag dränkt i papper, blanketter och era fina kommentarer på bloggen så som på facebook som faktiskt hjälpt mig en hel del inför nästa månad. Det är tur att ni finns, kommer med råd, hjälper och stöttar. Så ikväll ska jag sätta igång min föräldrapenning så jag i alla fall får in lite pengar itll nästa månad annat än barnbidrag och underhållsbidrag. Just nu känns det förjävligt att "leva" på barnbidraget. Tur att jag har en dygnet runt - arbetande man som kan få ut till alla räkningar, annars hade vi varit körda.

 

 

 

Ska man skratta eller gråta?

Idag har jag gjort både och faktiskt, mest i brist på ork och brist på energi.
Här är lite av utdraget från försäkringskassans beslut som jag fick idag...:

"Av dina läkarintyg framgår det att du inte klarar av ditt arbete alls på grund av belastningsrelaterade smärtor och sömnbesvär. Försäkringskassan dömmer dock att du skulle kunna ta ett lättare arbete som inte är belastande eller rörligt. Försäkringskassan dömmer därför att din arbetsförmåga inte kan vara nedsatt till alla typer av arbeten."

Så därför anser försäkringskassan att min sjukperiod 26 september - 29:e december inte kommer betalas ut. Femton dagars ersättning har jag dock rätt till. UNDERBARA JÄVLA FÖRNEDRINGSKASSAN. Det är ju inte så att de haft tid på sig att komma med detta beslut och ge mig rådet att söka ett lugnare arbete... Så jag har ringt arbetsförmedlingen för att rådfråga med dem angående att bli inskriven under denna månad som jag är fortsatt gravid, ringt alfakassan för att fråga om ersättning, men med tanke på att jag i tron varit sjukskriven och i själva verket inte varit det annat än femton dagar enligt försäkringskassan så anser alfakassan att jag inte jobbat tillräckligt för att uppnå kriterierna för att få Alfakassa.

 

Så himla skönt att i alla fall få känna sig lite utvilad idag. Idag ska jag nämligen bli av med ett par av Kevins gamla stövlar som en gammal granne ska köpa så hon kommer förbi här vid kvart i tio. Sen nästan direkt efteråt så ska jag göra mig i ordning för att gå till min tandhygenist. Världens bästa brud, trots att jag ser misshandlad ut i munnen efter varje besök med blod som rinner ur mungiporna likt en vampyr.

 

Kevin var otroligt svårväckt imorse, först nu har han slagit upp sina ögon och fick frukosten placerad i handen direkt stackaren. Men mamma är tidspessimist och tror (vet) att han inte kommer hinna med allt om allt inte går på ett löpande band.

 

Idag ska Kevin och hans kompisar rita en gubbe i skolan som ska visas på sexårskontrollen i början på nästa år hos skolsköterskan. Och har Kevin ärvt min konstnärliga sida så ska vi vara glada om han kan placera ut ögon, näsa och mun på rätta platser, haha. Jag suger nämligen på att teckna och har egentligen aldrig tecknat tillsammans med Kevin förutom när han var jätteliten, (dålig mamma-varning), haha. Så han har noll i intresse gällande att teckna och vill oftast bara få det överstökat när han väl har börjat.

 

Det har varit sjukt jobbigt de senaste dagarna. Det är som ett hårt tryck nedåt blygdbenet och det känns som att vattnet skulle gå om jag skulle nysa. Tänk vilket roligt sätt att komma ut i världen - genom en nysning, haha. Nej skämt å sido. Det är tur att jag har spjälsängen ståendes mot min sida av sängen. Jag använder mig nämligen av spjälen till att hiva mig upp ur sängen när jag ska kissa om nätterna. Magen är så himla hård så jag vet inte hur jag skulle kunnat komma upp annars.

Kevin somnade jättesnabbt ikväll, inte så konstigt med tanke på att han var uppe redan klockan sex imorse. En halvtimma gör uppenbarligen mycket för en liten grabb. I vanliga fall brukar han "läsa" i sängen i en halvtimma till nämligen. Hmm, kanske ska få upp honom klockan sex nu i fortsättningen? Haha.

Inte nog med att han kom upp och åt frukost, klädde på sig och tog en snabbdusch utan protester imorse. Han sprang även hela vägen till skolan också.
Så himla duktig kille. ♥

 

Låg i ett varmt bad och skulle för en gångs skull raka mina kärringben som har varit täckta med hår hela hösten fram tills idag. Anledningen till att jag inte rakat dem tidigare är enkel. DET GÅR FAN INTE.
Eller själva rakningen går väl på känn och måfå, det känns för tillfället som jag går på cellgifter, för här och där är det fläckvist med hår... Jag som inte är ett dugg vig i vanliga fall är verkligen inte vig nu med en mage ivägen och det fick jag känna av idag när jag pågrund av bristande kännedom av min nya kroppsstorlek skar ett hack på baksidan av låret med rakbladet. Otroligt skönt. Jag är lite suicidbenägen av mig...

Så mina planer på att gå i kortkort gick i stöpet nu, typiskt. Vädret som är perfekt för att gå i en kortkort klänning...

När Kevin kom hem vid halv två så stod jag här utanför vid bussen och väntade på honom, och herregud va blöt han var, stackaren - trots att jag hade lager på lager med regnoverallen ytterst. Han klagade också på att han frusit trots att jag tog på honom fodrade byxor - misstaget kanske låg i att inte ha så himla mycket kläder på honom, haha. Så han slängde jag ner i ett varmt bad direkt när vi kom hem några minuter efter halv två. Men han hade haft det jätteroligt och fått se ormar och ödlor, lärt sig mer om ekorren och ätit fisk till lunch. Massa kul helt enkelt.

Det första han frågade var om vi kunde åka tillbaka till Naturskolan någondag, för Mats han var där varje dag faktiskt för att titta till djuren. Haha, gullungen.

Jag städade klart här hemma idag, fan va underbart att ligga i ett rent hem. Trots att jag egentligen inte hade energi över till att städa så tog jag mig i kragen och gjorde det ändå. Och nu känns det mycket bättre.

Min tandläkare ringde idag också, eller hennes assistent snarare, och frågade om jag kunde komma in på en tid imorgon vid elva istället för den 3:e december. Det var inga som helst problem för min del då jag (som ni alla vet) inte har något liv för stunden, haha. Skönt att ha mindre planer i december uppbokade också.

Jag somnade, trots att jag bara sov i tre timmar (själv-valt) så fick jag sova ut den tiden ordentligt. Inga kisspauser, ingen som snurrade runt och inget som störde annat än regnet utanför. Helt underbart. Nog för att jag fortfarande är ordentligt trött men det känns som att jag får lida lite och förhoppningsvis somna tidigt ikväll.

Minns när jag i augusti undertiden som jag fortfarande jobbade då jag gick och la mig vid halv åtta och sov till sju dagen efter. Där kunde vi snacka trött tjej efter jobbet. Idag kan jag inte ens minnas när jag somnade och fick sova så länge. Jävla spökhormoner som intalar mig att fyra till sex timmars sömn räcker gott och väl... så man inte orkar städa och fixa, och pyssla här hemma.

Jag tycker himla synd om Kevin och hans kompisar idag. Regnet verkligen öser ner och har gjort sedan igår kväll. Och där ska dem stå ute i naturen och leta insekter, äta lunch och lyssna på läraren som är otroligt duktig på sitt jobb (han pysslade med Naturskolan när jag var liten också) men som troligtvis inte kommer få till sig barnens fulla uppmärksamhet i regnet...

 

Nu ska jag äta en ordentlig brunch och diska samt städa upp  här hemma för att jag har lite energi kvar.
Och den räcker troligtvis bara till det.

Jag börjar nästan gråta.

Min sömn är det viktigaste jag har för tillfället och i natt är absolut ingen natt jag vill minnas. Herregud.
Det började med att jag inte kunde somna förrän vid tolv. Men sex timmars sömn skulle lätt räcka för min del om jag bara skulle få iväg Kevin till skolan och fixa frukost och picknick åt honom. Men mina sex timmar krympte snabbt då jag vid ett - tiden behövde kissa och hade svårt att somna om. Då jag vid två-tiden behövde kissa och hade större problem att somna om. Då jag vid tre-tiden behövde kissa och inte somnade om förrän kvart i fyra. Från kvart i fyra fick jag sova ostört till klockan var 04.58 då jag än en gång behövde kissa. Nu har jag gett upp hoppet om att sova den sista timmen innan min klocka ringer.

Det gjorde inte saken bättre att Andreas legat vaken hela natten även han. Så jag har varit stressad över att snart behöva gå upp och över att Andreas legat vaken hela natten. F a i l.
Jag kommer sätta på mig stora magsår om jag fortsätter så här. Plus att dvärgen i magen kommer ändra sin sömnrytm efter min - för ni ska inte tro att hon sovit speciellt mycket under natten, alls. Hon är vaken nu också. Toppen, verkligen.

Men nu ska jag i alla fall upp och fixa varm choklad till Kevin. Smörgåsar och frukt, lite ombyteskläder, samt frukost på det.

Behöver jag nämna att jag ska hem och sova sen när han är dumpad på skolan?