Kevin ville verkligen inte sova.

publicerat i Kevin;

Säg någonting som han inte gjorde för att få slippa sova.

  1. Han nöp mig i armarna - s*tan va ont det gjorde.
  2. Han försökte sparka sönder mina lår, detta hjälpte dock inte.
  3. Han ville ha välling, han ville inte ha välling, han ville ha välling igen och så ville han inte ha välling igen.
  4. Han gick mig på nerverna, verkligen bokstavligt talat.
  5. Han fick mig att gå ut ur rummet då Ronnie skulle försöka natta honom
  6. Han skrek.... lite till... lite till och yttligare lite till.
  7. Han grät några tårar innan han insåg att det var mammas tur att ta över igen.
  8. Han orkade inte bråka mer. Så han somnade efter fyrtio minuter.


    Jag orkar verkligen inte hålla på att dalta med honom mer när det är dags att sova. Antingen är det hans säng från och med nu - eller så är det ingenting. Han ska inte bli ett sånt barn som sover mellan mamma och pappa fram till dess att han är tio - när hans säng bara står någon meter ifrån min. Nä, nä, nä. Så snäll är jag absolut inte.

    SKÅL.

Så synd om min prins.

publicerat i Kevin;
Stackars kille. Han har jätte problem med att göra "nummer två". Min mamma fick komma över och hjälpa mig idag. Han sparkade mig i magen, svettades och skrek så att gudarna hörde. Stackars honom. Han kommer få stora fobier eller stora men efter detta som han får utstå - om vi inte får hjälp av sjukhuset snart. Dem måste inse att han har ett STORT problem och att det inte bara är för att han har sprickor.... ni vet var.

Han har haft jätte trög mage sedan han föddes och det är nästan så att man kan tro att han har något som fattas i matsmältningen. Han får jätte mycket dricka både hemma och på dagis ( sedan jag noterade detta problem då han började där) och dem säger att han är jätte duktig på att dricka. Men det tycks ändå inte hjälpa. Jag ska prova att ha en kanna med linfrön och vatten i kylskåpet - så att han får i sig lite linfrö olja. Det är lösande för magen, så får vi se sen om det hjälper. Och katrinplommonpuré hjälper inte så bra på honom längre - och han är inte alls så stormförtjust i det som han var förr då han får kräkreflexer. Så det vill jag inte tvinga i honom. Me jag hoppas att det ska ordna upp sig för honom snart - så man slipper vara med och förlösa en hel igelkottfamilj varje gång.

Buhu. Jag lider med dig min pojk.

Jag älskar dig.

publicerat i Kevin;
image11
Här var han två veckor gammal. En liten kille som inte kunde konvercera annat än då han bajsat, kissat eller var hungrig. Han kunde inte skratta och inte heller rulla runt. Nu där emot får man inte stopp på honom. Han både skriker, sjunger och blir mer och mer utvecklad för varje dag. Det kanske blir en ny artist så småning om - en liten mini idol kanske. Han kommer alltid att vara min idol i alla fall - och jag kommer vara hans största fan!

Fråga aldrig.

publicerat i Kevin;
Jag har kommit på en sak. Fråga aldrig Kevin om han vill gå till dagis. Då är han helt omöjlig att klä på och blir som en mjuk och sladdrig orm. Han skriker så att nästan glasrutorna går sönder och jag försöker muta honom med allt möjligt gott. Ingenting passar. Nåväl. Till dagis ska han i alla fall. Men det är inte förrän tio han ska vara där. Så jag passar på att klä på mig först.

SKÅL!

Fler ord.

publicerat i Kevin;
Igår kväll, innan jag gick och la mig så "bråkade" jag och Kevin om hans filt. Då sa han faktiskt sin första - riktigt långa mening! "Nej mamma, det är min filt!". Ja - jag blev ganska paff. Men man tycks aldrig bli nog förvånad då det kommer mer och mer för varje dag som går nu. Han snappar upp ord som man kan säga i en mening - och upprepa det vid ett senare tillfälle. Jätte duktig har han blivit.

Hur har eran söndag varit?

Han vaknade till.

publicerat i Kevin;
Åh, vad härligt det är när han vaknar. Hans klarblåa ögon lyser upp ett ganska mörkt och deppigt rum. Men så fort han slår upp sina ögon så förändras allt. Det första man möts av när man kommer fram är världens finaste leende. Ett sånt som man vill mötas med varje dag - från alla. Jag älskar min lilla kille. Och min stora också för den delen. Nu ska jag gå och gosa med min son.

Vi ses i morgon hoppas jag!
SKÅL.

Brustet hjärta.

publicerat i Kevin;
Kevin ligger och sover i soffan. Jag vill att han ska vakna till lite och ropa på mig så att jag kan gå dit och pussa på honom och säga att jag finns här. Men han sover - och snarkar och drömmer sött. Han vet inte ens att jag har kommit hem. Jag hatar att jag är borta från honom så mycket. Jag saknar honom så fruktansvärt på jobbet att jag nästan vill sjukskriva mig och gå hem. Kan man sjukskriva sig för brustet hjärta? Jag vet ju att han finns här när jag kommer hem igen. Men det tar bara några timmar så ska man iväg igen. Jag älskar min prins så jävla mycket.

Nya ord.

publicerat i Kevin;
Kevin har fått ett jätte stort ordförråd.

Nya ord är bland annat:

- Spöke. När han ser skuggor på fönstret så säger han att skuggorna är spöken.
- Farlig. Helt plötsligt så är allt som han ser "farligt".
- Stor. Kevin visar med både armar och ord hur man är när man är stor.
- Färg. Han pekar på ex. något blått och säger "färg".
- Gott. Mmm, gott. Vad annars kan det betyda.
- Fem. Kevin kan räkna från ett till fem. Mycket duktig kille. 
- Pobbil. Polisbil. Lite udda uttal, men man förstår vad han säger.
- Stå till. Stå still säger han när han ställer sig på mina knän och skall balansera.
- Jag har ont. Jag tror inte han har förstått innebörden i orden än, då han pekar på tv:n samtidigt som han säger det. Men uttalet är korekt!

Vackrare finns inte.

publicerat i Kevin;
image6
Han har mina gamla glasögon på sig, min lilla snutt. Han kommer helt klart ha läraryrket som vuxen.
Man kan se redan nu hur han passar för utmaningen!

SKÅL.

Ja - jag är vaken.

publicerat i Kevin;
Jag vaknade ganska bra i morse. Jag fick en bra start. Kevin låg och halvsov - putandes med läpparna så jag kunde inte motstå att pussa honom när han ändå låg brevid mig. Och jag möts av världens leende. Man kan inte vakna bättre på morgonen. Kevin och jag kröp sedan under mitt duntäcke och sparkade allt vi hade så att det blev en "luftig" koja. Ronnie tyckte dock att det var så lagom roligt att höra allt prassel och bad oss gå upp. Egentligen så vet jag inte vem det är som är mest barn i våran familj. Det är ju trots allt jag som lär Kevin allt som han inte ska kunna egentligen. Men han kommer ju lära sig det förr eller senare. Så varför vänta till förr.

Nu sitter han i alla fall i soffan med sina teletubbie's dockor och kollar in teletubbie's. Att den där ungen kan alla i teletubbie's förvånar mig starkt. När jag ska säga namnet på alla så måste jag gå från färg till färg. Han kan bara sitta och rabbla och peka på vem som är vem och vad som är vad. Hjälp säger jag bara. Min unge är beroende!

Han har i alla fall blivit bättre nu, tack och lov. Han hostar bara lite - vilket är jätte skönt. Men han håller på att bli pigg och kry igen!. Halleluja.

Framsteg.

publicerat i Kevin;
  • Man kan lägga ned Kevin i sängen och gå ut - han stannar kvar och somnar själv.
  • Han pratar mer och kan nästan säga allt han vill ha sagt.
  • Han sjunger och jag hör vilka sånger han har lärt sig på dagis.

Liten börjar bli riktigt stor nu.
Snart kommer han att växa om mig den lilla rackaren.Han är redan mer än halva min längd - och observera att han endast är två. Hur blir det då han är tjugotvå då. Help.

Stackars lilla kille.

publicerat i Kevin;
Sjuk
Han är verkligen inte frisk, mitt hjärta.
Vi kom precis på att han verkligen inte tål suppar. Han får jätte ont i magen och skriker som ett djur i fem till tio minuter efter man satt in suppen. Stackaren.

Glöm det jag sa.

publicerat i Kevin;
Från ena stunden till den andra så gick Kevin "in i väggen". Han ligger nu och sover i soffan, trots att vi i olyckade försök misslyckats. Han måste ju kunna somna i natt. Men det får gå som det går. Jag får vara vaken helt enkelt och sova dem minutrarna som går. Men hur som helst så är han jätte sjuk igen och orkar inte sitta upp. Kanske ska trycka i honom yttligare lite alvedon så att han blir piggare för stunden? Nja, jag vet inte det jag.

Jag väntar nog med det till senare ikväll.
Nu låter det som att han springer ett långt marathon igen. Flås, flås, flås.
Mitt hjärta. Det är inte lätt att vara liten trots allt.

Idag var vi hos mina föräldrar en kort stund.

publicerat i Kevin;
Min mamma blev jätte förvånad över hans stora ordförråd som han lyckats utöka. Jätte duktig är han nu på att säga fyra - fem ords meningar. Som mamma blir man jätte stolt. Han är väldigt nyfiken och dem enda orden som upprepas hundra gånger under en dag är "Vad är det...?" och så ska man förklara vad det är som han får se och så snappar han upp orden på en gång.

Som i morse då Ellen DeGeneres show gick i morse så suckade jag och sa:
"Ursh, gud vad jag hatar den där människan". Jag vet att man egentligen inte ska säga "fula ord" framför sina barn. Men det enda ordet han snappade upp var "Hata".
Så han upprepade ordet ett X antal gånger till jag rättade honom och sa:
"Nej Kevin, jag sa inte Hata, jag sa Mata - M- A - T - A."

Nej, nu ska jag gå och sova. God natt.

Snart kommer Ronnie hem, äntligen.

publicerat i Kevin;
Nu är Ronnie påväg hem. Äntligen. Kevin har minst sagt varit pain in the ass - ikväll. Han har inte lyssnat på vad jag har sagt för fem öre. Fy. Jag är så trött. Jag säger åt att Kevin ska sitta ned i vagnen då vi var och handlade - han stod upp och fick lida för det då jag spännde fast honom i vagnen istället. Kevin ställde sig upp på min datastol och jag sa strängt men bestämmt åt honom att gå av eller sätta sig ned, han föll ned och slog i huvudet, två gånger idag. Suck. Han slår saker på sig själv att han börjar stortjuta och tar på saker trots att jag säger att det är jätte varmt. Är min son självdestruktiv?

Nåväl. Han har precis börjat med detta - jätte dåliga beteende. Och för varje gång han gör någonting som han inte får så får han oftast lida för det själv. Som sagt. Man lär sig av sina misstag, hoppas jag innerligt.

Jag har fått ont i huvudet och är proppmätt efter all mat jag smällt i mig idag.
Ska gå och lägga mig så fort Ronnie kommer hem. Mysigt att få krypa ned i sitt varma duntäcke och mysa.
Jag längtar verkligen.

Kevin hade anledning att sova, trots att taklampan var tänd.

publicerat i Kevin;
Efter det att jag skrivit det senaste inlägget så gick jag in och skulle väcka Kevin. Han brukar vanligtvis vakna av att taklampan tänds och brukar inte alls ha ro att sova vidare. Jag försökte få honom att vakna genom att säga hans namn upprepade gånger, han snurrade runt lite i sängen men verkade oberörd. Jag kände då på honom och insåg att han hade féber. Jaha. Då blev det att ringa alla samtal och säga att vi blev hemma idag. Jag väckte honom och tvingade i honom ett halvt glas vatten och en nappflaska med saft. Nu har han blivit lite piggare och har precis börjat resa sig upp på egen hand. Just precis nu så står han och dansar till live bandet på tv4. Min sötnos där. Så som det ser ut nu så kan jag gå tillbaka till skolan i morgon och han till dagis. Febern har gått ned någon grad utan febernedsättande och så ska vi försöka hålla den. Vi har som sagt catering i skolan i morgon så det skulle vara toppen om jag kan vara där och hjälpa till... eller som min lärare sa "Denise, du måste komma i morgon". Med en betoning på ordet måste. Så jag har väll inte så mycket att välja på.

Nej, jag skriver senare - som vanligt.

Badhuset.

publicerat i Kevin;
Igår var ju Kevin på badhuset. Han hade trivts som fisken i vatt... haha, ni fattar. Han är ju nästan som en fisk min rackarunge. Han hade tyckt att det var jätte skönt i barnbasängen. Jag kan inte klandra honom. För vem går inte i den basängen då man är alldeles blå om kroppen efter att ha badat i den stora. Burr... Det enda som inte var så roligt var dusch strålarna som var lite för hårda för honom. Men det mesta klor:et sköldes av hemma så att det inte skulle klia. Men han hade i alla fall haft det jätte roligt hos faster och kusin och det hade gått jätte bra. Han hade bara gråtit i tjugo minuter då han insåg att han skulle vara tvungen att sova där utan mamma och pappa. Men det var ju ändå inte så mycket...

Min skatt.

Fläskläpp, endast menat för tuffa grabbar.

publicerat i Kevin;
I morse när vi vaknade så låg vi och drynade i sängen. Vi låg och skrattade och lekte i över tjugo minuter. Efter det så gick jag och Kevin upp, och Kevin som fortfarande var ganska småtrött sprang rakt in i dörren. Självklart började det blöda lite från läppen och den svullnade upp lika fort som han smällt in i kanten. Men han tog det helt okej! Vi badade och njöt. Så nu, efter att jag lovat honom en glass för att inte få läppen att svullna upp helt, så sitter han framför bolibompa med en piggelin. Det fick bli förrätten till frukosten. Men lika gott är det ändå.

Jag kanske är en för snäll mamma. . .?