Skönt. Nu är jag äntligen utan arbete. Jag har gått och tänkt på det jätte mycket. Men har inte riktigt vågat säga som jag kännt. Men idag orkade jag inte mer. Nu handlar det om Kevin i första hand med tanke på att han måste medicineras ganska ofta - varje dag och Ronnie är inte lika pedagogisk som jag på dem delarna. Och jag ansåg att skolan går före allt nu mer. Så att något arbete just nu är det helt enkelt inte läge för. Men hon förstod - och i framtiden kanske jag kan komma tillbaka dit - när saker och ting har ordnat upp sig med allt. Vem vet. Jag vet bara just nu att något arbete är det inte läge för i mitt liv. Inte ännu. SKÅL!