Sovmorgon idag. Är det inte underbart kul att ha en son som vaknar runt sextiden och omöjligt kan somna om. Han rycker och drar i mig så att jag inte skall ligga med ryggen mot honom. Han viskar och sjunger - skrattar och småskriker. Ganska roligt om du frågar mig. Med tanke på att Kevin inte skall vara på dagis förrän tiotiden så kunde han ju i alla fall sovit till åtta tiden. Men icke sa nicke. Jag gav dock inte upp. Han låg kvar i sängen fram till dess att jag steg upp och klockan i alla fall närmade sig åtta. Men från sextiden fick jag inte sova så djupt längre. Men lika bra var väl det. Han skall ju orka sova middag på dagis också, så att han blir pigg och glad när jag hämtar honom. Men jag är fortfarande jätte trött sedan helgens bravader - kan jag ju meddela. Så att jag lär inte vara på min bästa sida nu idag. Tack och lov för att vi bara går i skolan, idag och i morgon. Sen är vi lediga till på måndag. Kan man älska skolan mer än vad man gör? I wonder.