Jag förstår inte hur han lyckas.

publicerat i Kevin;
Jag har som sagt inte fått mycket gjort. Den största tiden mellan mina blogginlägg har spenderats i sängen brevid Kevin, mest i hopp om att han ska somna så att jag kan göra klart mitt plugg - men också för att jag ska få egentid utan tjat om "mamma, jag vill... mamma, kan du... mamma, mamma, mamma". Jag tror ärligt talat att det är de ordet som missbrukas mest i hans mun! Jag har hotat honom med allt från att gå till dagis till att bli hemma. Det lutar dock mer åt att han blir hemma med mamma, så snorig som han är just nu. Plus att mamma har valt att ta ledigt från tandläkartiden som hennes tandläkare satt upp.

Men nu ser det ut att gå åt rätt håll i alla fall, han blundar, i sängen, under täcket... men det är fortfarande lite för snabba andetag från hans sida, plus massa falska snarkningar som får mig att tvivla stort på att han verkligen har somnat. Jag förstår inte hur han lyckas hålla sig vaken trots att klockan är så sent! Kanske är dags att be dagis korta ner hans middagslur...? Det blir nog bättre när vi fått in rutiner på allt.

I morgon måste jag nog ringa tid till tandläkaren.
Gosh, någon som vill ta över mitt hål?
Pusskalas.

Kommentera inlägget här :