Just nu vill jag bara hem - jag vill i alla fall bort från teknikkorridoren och bort från lukten av datasalen. Jag vill hämta Kevin på dagis och hoppa ned i sängen och bygga en koja med honom. Jag kom till skolan onödigt tidigt i morse då vi började halv ett med en inställd lektion och sedan bara sitter och glor på en data skärm på sista lektionen. Jag kom hit vid tio i morse och har bara gått runt i skolan och sett allmänt glad ut. Fy fan. Jag orkar egentligen inte vara glad. Jag vill bara hem - hem och sova. Jag somnade allt för sent inatt och vaknade allt för tidigt i morse. Aldrig kan livet klaffa - perfekt. Ikväll är det inte ens någonting bra på tv - så det blir nog att man sitter framför dumburken och lodar, som vanligt. Snart går äntligen bussen hem, snart snart. Jag sitter och räknar ned minuter - och sen blir det från minuter till sekunder. Jag älskar stunden då man nästan slutar. Fem, fyra, tre, två, ett...