Köket.

publicerat i Vardag.;
Godmorgon. Igår kom min syster förbi mig under de sista tjugo minutrarna under skoltid. Därefter åkte vi till dagis och hämtade Kevin som för övrigt såg helt grön ut i ansiktet... eller näst intill. Så fort vi satt oss i bilen så började han stöna och klaga. Min första reflex var en rätt sådan och han fick kräkas i en spypåse som av en underlig anledning blivit placerad i min systers bil. När vi kom hem till oss så började vi lyfta in stolarna som nu mer pryder mitt vackra (ironisk) köksbord, och min billybokhylla som är full av böcker från alla dess håll och kanter! Mamma kom upp till oss för att vara hemma med Kevin idag och i morgon, igen. Så även hon hade med sig en liten hög med böcker som också skulle - prydligt ställas upp i min nya bokhylla som för övrigt ser ut som den stått där i evigheter och mest samlat på sig skit.

Hur som helst. I morse tog jag bussen till köket och nu sitter jag i lärarrummet framför datorn. Ingen förutom jag har kommit, och om tio minuter så börjar första lektionen och håller på fram till tretiden, roligt roligt.

Lilla jag: Jätte roligt att du också ska på magnus betnér den 4:e. Men lova mig en sak! KOM FRAM OCH SÄG HEJ ( jag ska inte bita dig..!)

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av Lilla Jag:

Hej Denise! Jag skulle jättegärna komma fram till dig och säga hej, men om sanningen ska fram så ska jag nog inte ens läsa din blogg. Jag gjorde fel när jag skickade kommentaren. Jag blev nyfiken på dig, som person, när artikeln i NP publicerades med din bloggadress. Nyfiken tog överhanden och jag började beundra dig som person. Hur stark du var, hur bra mamma du är, hur duktig du är som kombinerar skolan med att vara ensamstående mamma. Denna beundran har gjort att jag fortsatt att kolla in din blogg. Ofta känner jag mig som en inkräktare, men jag kan liksom inte låta bli. Jag skulle inte ha kontaktat dig då vi har en sak gemensamt, en person som sårat oss båda. Jag ber om ursäkt!



Lycka till med livet!



Kram

2:a kommentar, skriven , av Denise.:

Lilla jag:

Det är meningen att du ska "inkräkta" på mitt liv. Det är lite det som är meningen med att ha en blogg. Och med tanke på att du läst min blogg så pass länge så gör du mig bara en tjänst att komma fram och pressentera dig för mig - vi kanske har mer gemensamt än bara någon som sårat oss båda? Snälla du! Be absolut inte om ursäkt över att du läser om vårat liv - och snälla, berätta mer om dig själv!



Bamsekramar från mig till dig.

Kommentera inlägget här :