Tiden går så grymt fort på morgonen. Här ska jag bara ligga och sträcka mig en stund, innan jag ska upp. Och vips, så har hela förmiddagen försvunnit. Jag ska fortsätta med städningen idag (jag vet att det blir tjatigt och tråkigt att läsa. Men vafan, jag är sjuk och tar allt pö om pö.) Om jag skulle ta allt på en gång så skulle jag hosta ihjäl mig och ligga i någon form av astmaatack - och jag har vanligtvis inte astma jag inte.
Kevin står ute i vardagsrummet och spelar på min gitarr, trots att jag har sagt åt honom sen klockan halv tio att det är alldeles för tidigt för att spela sånt oljud nu. Nu när klockan är så här mycket så kan jag ju knappast klaga på tiden i alla fall, trots att jag skulle vilja för min egen skull.
Kevin käkade frukost i morse vid niotiden och jag funderar på att gå upp (snart) nu och göra i ordning någonting som stillar min hunger. Egentligen är jag inte hungrig alls, men om jag kommer in i onda banor nu när jag är sjuk så är det grymt svårt att ta mig ur dom när jag är frisk igen sen. Så chop-chop (det ska föreställa någon form av upp och hoppa-ur sängen - ljud, big fail) upp och hoppa och följ rutinerna helt enkelt.
Jag behöver ha en mamma här hemma hos mig som får mig att lyfta på rumpan och göra det jag ska IBLAND!
- Nej mamma, kom inte hit idag ! Jag skulle skämmas allt för mycket... men jag älskar dig ändå.
Hur ska jag hinna med allt idag?
publicerat i
Vardag.;