Okej, ärligt talat. Vi är verkligen inga förebilder när det gäller rutin och exakta tider. Ibland låter jag Kevin vara hemma från dagis för att jag har sovit dåligt natten innan och inte orkar åka dit. Ibland får Kevin lägga sig alldeles för sent. Ibland äter vi middag klockan fem och andra dagar fyra och sex. Och ibland låter jag honom spela tv-spel en hel dag. Men vissa rutiner är verkligen ett måste.
Jag tror att barnen som blir "bråkiga" som tonåringar är barnen som inte fått uppmärksamhet hemma eller rutiner. Därför tror jag att det är vi vuxna som är bidragande faktorn till att barnen blir stökiga.
Men jag skulle aldrig låta Kevin vara ute så sent om det inte vore så att vi var ute tillsammans med honom efter sju. För på sommrarna spelar vi fotboll, kastar freespee och grillar senare på kvällarna. Men vi låter fortfarande inte Kevin vara ute, all by him self tillsammans med jämnåriga vid den tiden. Hell no. Kanske att han får mer frihet när han fyller tio. Men det är först då.
Punkt!
