Det här med att engagera barnen i graviditeten anser jag vara jätteviktigt. Det är trots allt inte bara ens egen värld och vardag som vänds upp och ned när ett syskon träder in och kräver uppmärksamhet. Därför var jag väldigt noga med att involvera Kevin och Andreas dotter i vad som skulle komma att hända så fort som de kritiska veckorna passerat. Barnen på mitt jobb hade listat ut att jag var gravid långt innan Kevin fick reda på det. Nu finns det olika teorier om när det är bra och lämpligt att berätta för ett barn om när ett syskon kommer till världen. Vissa väntar till efter vecka tjugo för att det annars blir en så lång väntan för barnet som vistas utanför magen. Andra gör som oss, berättar tidigt och förklarar att det ska bli jul och vinter innan syskonet kommer - jag förklarar under graviditetens gång, hur stor bebisen är och hur stor den måste vara innan den får komma ut ur magen. Vi har ett namnförslag som vi använder när vi talar om bebisen och både vi och barnen använder oss av det. Jag skulle aldrig kunna bevara en så stor hemlighet för min son och bästa vän hur länge som helst.
jag berättade i v. 14 för min dotter för då syntes det. sen tittade vi på nätet vecka för vecka hur stor bebisen var, vi pratade mkt och hon fick om hon ville klappa på magen. det har gått jätte bra, finns ingen svartsjuka mellan våra barn