Jag mår inte riktigt hundra för tillfället. Känner mig orkeslös och hängig och därför blir bloggen lidande. Antar att det är amningen som tar ut sin rätt så här någon vecka efter förlossning. Donnan blir ju tio dagar idag och jag känner mig lite som en mjölkmaskin. Börjar smått ändra uppfattning kring nappen kanske. Jag som fortfarande känner mig ganska säker på att avstå helt börjar känna mig själv som en vandrande napp med sömnbrist.
Men det blir bättre. Minns att det var liknande med Kevin då jag ammade honom. Det är bara att bita ihop helt enkelt.
Lilltjejen beslutade sig för att vara vaken från två till sex imorse också. Så det är väl en anledning till att man känner sig mer död än levande idag...
But... i'll be back. Ska bara samla på mig lite energi först...
Skönt att hon beslutar sig att sova bort större delen av det vakna dygnet istället... Doh!
Hon är ju så bedårande söt att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen! =)