Pinsamt, just där, just då.
publicerat i
Vardag.;
För att dra ett exempel så kan vi ta den gången vi stod i Willy's kön och skulle betala. Kevin hade precis blivit hämtad från dagis och var trött då det var sent på eftermiddagen.
"Mamma, när vi kommer hem - vill du ligga med mig då?"
Jag märker hur hela affären stannar upp. Tjejen i kassan slutar blippa varor och folk i kön vänder sig om och stirrar på mig som om att jag vore en ... jag vill inte ens tänka på vad dom tänkte dom långa sekunderna.
"Kevin, vi ska vila, och jag kan ligga bredvid dig en stund när du ska vila" allt börjar fungera normalt igen i affären och jag är inte centern av uppmärksamhet, trots att jag hör hur folk fnissar runt omkring mig.
"Bra! Så direkt när vi kommer hem så kan du ligga med mig?" Ungen bara måste få sista ordet.
"Schh! Men ja Kevin!"
Denna konversation ägde rum hemma i vardagsrummet, tack och lov.
Kevin ritar en streckgubbe som tydligen är jag.
”Mamma, visst har jag målat dig fint?”
”Ja, jätte fint – men jag känner mig nog lite väl smal där!”
”Men… det saknas något.”
”Jaha? Vad är det som saknas?”
”Tihihi. Dina tuttor! Jag ska rita ut dina tuttor!” – Kevin ritar…
”Men Kevin, kan jag inte få lite större?”
”Jo…” – Kevin gör om….-
”Herre gud. Min kropp kommer gå av!”
”HIHIHI. Mamma du är knäpp.”
Japp, mår bättre nu :) Tack så mycket!