Femtiofem dagar kvar till bebis är beräknad och idag går jag in i vecka trettiotre. Det känns i hela kroppen att jag gått upp strax över tolv kilo nu. Och mer lär det bli innan den här tjejen beslutat sig för att sluta växa. Känner mig som en kossa för tillfället. Men det är okej, alla påstår att det är värt det i slutändan, all smärta, alla sömnlösa nätter och viktuppgången är bara en del av det som försvinner. Som om att sömnlösheten blir bättre, smärtan försvagas och viktuppgången kommer gå ner.
Nej tvärt om. Smärtan kommer inte längre ligga mellan benen utan i famnen när man inte förstår varför bebisen gråter och är otröstlig. Smärtan kommer komma tillbaka varje gång som barnet blir sjuk och varje gång som barnet gör illa sig och skrapar upp benen. Så nej, smärtan blir inte bättre.
Sömnlösheten kommer i samband med att barnet är otröstligt - och det är jag beredd på att det kommer ske mer än en natt under barnets uppväxt. Mardrömmar, trots, vägran och missförstånd kommer bara vara några få faktorer som utlöser ett otröstligt barn.
Nej tvärt om. Smärtan kommer inte längre ligga mellan benen utan i famnen när man inte förstår varför bebisen gråter och är otröstlig. Smärtan kommer komma tillbaka varje gång som barnet blir sjuk och varje gång som barnet gör illa sig och skrapar upp benen. Så nej, smärtan blir inte bättre.
Sömnlösheten kommer i samband med att barnet är otröstligt - och det är jag beredd på att det kommer ske mer än en natt under barnets uppväxt. Mardrömmar, trots, vägran och missförstånd kommer bara vara några få faktorer som utlöser ett otröstligt barn.
Och viktuppgången. Ja, enda sättet att trösta sig på - för att man själv ska få må bättre kommer vara att äta. Att konstant ha någonting i munnen tröstar faktiskt en mamma som inte kan sova och en bebis som inte kan förklara var problemet finns. Så nej, jag kommer inte gå ner i vikt, jag kommer inte få sova om nätterna och smärtan kommer inte avta på flera år.
Men bring it on! Jag är redo!
Haha så jäkla sant. Inget av det dära försvinner. Men det känns ändå bättre när bebisen är ute. Och man kan vara 2 om att ta på natten (om man inte helammar då förståss). Och småätandet kommer garanterat vara kvar. Det är bara en bra att skylla på att man är gravid nu ;)