Jag har kört slut på mig själv. Är helt förstörd och har så galet ont i korsryggen. Jag och mamma tog en kort promenad vid tolv-tiden ner till apoteket för att hämta ut lite mer medicin till Kevin och till affären, och jag kom hem först runt halv tre. Phu. Då hade vi fyra mattkassar och en hel rullvagn full med käk att packa in i kyl och frys! Får tacka mina otroligt fina svärföräldrar som körde hem kassarna och mig den korta vägen hem från affären.
Dom är så bäst!
Jag bör egentligen diska, laga mat, dammsuga och städa undan här hemma samt sätta på en tvätt, men just nu känns min kropp helt lelös. Såg i ett skyltfönster inne på ett köpcenter idag att magen sjunkit ner en himla massa också - bara under dagen. Den är inte alls lika högt upp som den varit innan. Spännande. Men det är nog troligtvis därför som jag känner av konstiga känningar i kroppen för tillfället. Alla omställningar är inte bra omställningar.
Aj...
En bild från nyss...
'it's going down, down, down, down.
sv: jo jag vet, men det mesta känns bara värdelöst. Har knappt förtroende för någon längre.
tack för kommentaren, det värmer att du bryr dig!
kram