Kevin väcktes precis för att vi skulle kissa som vanligt vid den här tiden.
När jag kommer fram så ställer jag mig över hans säng och försöker väcka honom snällt. Han i sin tur öppnar ögonen och tittar förskräckt på mig, precis som han sett ett spöke. Han formar ansiktet, precis som när ett barn ska börja störttjura men isället för att gråta så sträcker han fram handen med alldeles röda, trötta ögon och säger;
"Här! Ta en!"
Jag som vet hur frustrerad jag skulle blivit om någon inte tog någonting som jag erbjöd dem i sömnen, smakade givetvis det Kevin hade att erbjuda. Men fråga mig inte vad det var. Ett giftbär, godis eller en matbit?! Hur som helst så smakade det ljuvligt, så det tackar jag för!
Sv: Tack! Jaa London är sjukt härligt! Helt otroligt fin och mysig stad :)