Jag är så äckligt trött. Ni vet när man är så trött att tårkanalerna inte längre orkar producera tårar eller vätska för att göra det lättare för dig att blinka? Blinkar man riskerar man att aldrig mer kunna öppna ögat igen, förrän dagen efter när man ska vakna och gå upp såklart. Jag är där nu. Mina ögon svider av trötthet medan mitt mentala tillstånd fortfarande är ganska pigg och vaken.
Försökte mig på att se på en film, men även den enklaste tonårsfilmen blev för komplicerad i handling när hjärnan inte orkar hänga med i handlingen fullt ut så jag gav upp den idén på att se färdigt filmen. Somnar jag nu så kommer ringklockan ringa och väcka mig om femtio minuter för kisslarm. Somnar jag nu kommer jag alltså vakna innan djupsömnen och så kommer jag troligtvis få svårt att sova sen.
Så frågan är om jag inte ska hålla mig vaken i några minuter till. Det handlar trots allt bara om fyrtiofem minuter på min ringklocka. Fyrtiofem minuters pers visserligen. Men det kan ju vara värt det.
Försökte mig på att se på en film, men även den enklaste tonårsfilmen blev för komplicerad i handling när hjärnan inte orkar hänga med i handlingen fullt ut så jag gav upp den idén på att se färdigt filmen. Somnar jag nu så kommer ringklockan ringa och väcka mig om femtio minuter för kisslarm. Somnar jag nu kommer jag alltså vakna innan djupsömnen och så kommer jag troligtvis få svårt att sova sen.
Så frågan är om jag inte ska hålla mig vaken i några minuter till. Det handlar trots allt bara om fyrtiofem minuter på min ringklocka. Fyrtiofem minuters pers visserligen. Men det kan ju vara värt det.
(Kevin fortsatte sin kvällsläsning idag och börjar få flyt på att binda ihop bokstäver till meningar. Snart flyter det nog på ordentligt, // Stolt mamma!)
