http://familyportrait.blogg.se/

Jag och Kevin gick och plockade aroniabär på vägen till mormor och morfar. Det tog ungefär tio minuter att plocka ett kilo bär, så det var helt klart värt mödan. Sen att jag fick stå och rensa dem i tjugo minuter till var väl sådär. Men min mamma har lovat att tillaga aroniasaft. Det var Kevins klasskompis mamma som stod och plockade bären för några dagar sedan och jag ställde nyfiket frågan; "Vad tusan kan man göra med de bären?" Så när hon svarade att saften blev jättegod så var det inga tvivel kvar - så vi gick iväg och plockade massa bär idag.

Aroniabär har jag sett sedan jag var liten men inte haft vetskap om att man faktiskt kan tillaga dem och göra saker av dem. Så är det så gott med saft eller marmelad som det sägs, så har mina föräldrar ett par buskar på gården där de bor som kommer bli utsatta för rensning i framtiden, haha. Perfekt med saftflaskor i förvaring över vintern. Nästa vecka kommer en summering om hur saften smakar - då den förhoppningsvis är färdig.

 

Winnerbäck sprutar ut i högtalarna tillsammans med Miss Li som bildar världens bästa duett de två mellan. Jag har varit vaken sedan halv nio. Kors i taket - jag fick sovmorgon, typ. Jag somnade väl inte in ordentligt förrän vid tretiden i natt. Så jag förtjänade den. Kevin placerade sig direkt vid datorn så jag kunde sova vidare nämligen. Jag låg dock och drog mig i tio minuter efter han gått upp innan jag gav upp min förhoppning om sovmorgon. 

Jag-kan-inte-koppla-av.

Nu sitter jag och planerar var jag ska börja städa. Denna städning tycks nämligen aldrig avslutas. Det finns så mycket som tillkommer varje dag - och det gör mig galen av frustration.

 

Jag går in i en ny vecka idag. Vi kan kalla den veckan för tjugosex.
Är det bara jag - eller går tiden overkligt fort.
Om bara några månader har vi en ny familjemedlem här hemma. En ny individ att lära känna. En ny att få pussa på och glädjas över. Overkligt var ordet som faktiskt är passande i detta sammanhang. Jag har inte riktigt tagit in att det som sparkar i magen faktiskt kommer leva med oss resten av livet. Det är både skrämmande och förväntansfullt, givetvis. Jag älskar varje minut trots att det är en skräckblandad förtjusning. Det är svårt att förklara.

Min största oro är om jag verkligen kan dela mitt hjärta med ännu en individ. Det känns som hjärtat inte har plats för fler...

En till bara. En till kan jag släppa in i mitt liv. En till själsfrände.

 

 

Först var jag tvungen att handla. Sen var jag tvungen att diska. Sen var jag tvungen att hänga tvätt. Sen var jag tvungen att laga mat. Så först nu står maten på plattan och inväntar kokning. Doften av öl sprider sig i lägenheten och jag var tvungen att smaka en tesked av ölen utspedd i närmare en och en halv liter vatten innan den nått koktemperatur, och fan va gott. Precis som sjömansgryta ska smaka. Det är dock första gången jag gör den med malet nötkött. Men det blir spännande det också.

Nu kurrar min mage ordentligt med tanke på att jag (omedvetet) skippade lunchen. Så lite middag och mys efter maten sitter inte helt fel heller.

Vet ni vad som garanterat får er att gråta förresten?
Ett bra recept på en gråtkvart är:
Tre lökar en kniv.
Vad ni väljer att göra med löken och kniven är upp till er. Jag valde att skära tre lökar i skivor och sedan steka på dem, och uppenbarligen var det sorgligt nog. Så en garanterat sorglig kväll har ni framför er om ni utövar detta.

Vi har en kastrull på fem liter som jag råkade fylla till bredden. Synd att vi inte hade en på tio liter hemma.

Idag har jag och min mamma varit och handlat loss på jysk. Det blev att vi köpte allt vi tittat på tidigare men valt att ta betänketid på innan vi inhandlar det. Som täcke till bebisen och kudde, påslakan och örngott samt plast till sängen. Jag hittade också massa strumpor och galgar som vi inhandlade så nu hänger lite av tösens kläder på min garderob för att påminna mig om vad jag väntar på. (Som om att den stora klumpen som satt sig på magen inte påminner nog).

Ikväll vill jag ha dansk sjömansgryta till middag. Jag har varit jättesugen på sjömansgryta nu i några dagar så idag tänkte jag - när jag ändå inte har så mycket annat för mig, göra den. Så min mamma fick köpa ut en lättöl åt mig då jag inte hade legget med mig, haha.

 

Nej, om man skulle börja med middagen kanske.
(Dregglar!)

 

Jaha - då var det en ny morgon som kräver nya prestationer.

Den största prestationen för dagen kommer dock vara att gå och köpa godis till mig och Kevin efter att skolan slutat för att vi ska ha mysdag medan regn och rusk utspelar sig utanför fönstret.
Men för tillfället ligger jag i soffan och glor på något amerikanskt träningsprogram har ätit massa frukt som lagt sig som en fruktsallad i magen på mig och drabbats av halsbränna - vilket börjar bli mer som en vana.

 

Jag försöker även få tag på skoladministratören som sökt mig hemma hos mina föräldrar? Haha. Stackars pappa som varken har koll på vad hon snackade om eller koll på var de förvarar mitt mobilnummer. Så han i sin tur hade ringt upp mamma på jobbet som i sin tur ringde mig för att meddela att hon ringt. Komplicerat?

Välkommen till min familj.

Att sitta på möte i två timmar, med halsbränna och en kissblåsa som är fylld till bredden och en flicka som tror hon ska bli fotbollsproffs när hon växer upp och börjar kicka på kissblåsan... behöver jag säga mer?

Nej men allvarligt. Det finns bara positiva saker att säga om att vara gravid. Pisspositiva saker rent ut sagt.

♥

Jaha. Då har jag precis fått känna mig lite mer vuxen än jag tidigare gjort. Jag har nämligen fått vara med på första Föräldramötet i skolan vilket uppenbarligen är en stor grej när man samlar vuxenpoäng. Jag har fått lära mig mer om vilken teknik pedagogerna använder sig av vid att lära sig läsa och bokstavera ord, lära sig räkna och multiplicera. Lärt mig en massa om hur deras dagar ser ut mer ingående och i vilka böcker de arbetar i. Och för att inte glömma Bornholmmetoden.

 

Jag fick träffa rektorn som glatt berättade om hur statistiken på skolan ser ut och sett ut under de närmsta åren. Fick vetskap om vilka skolsyster, kurator och elevstödjare var - något som jag inte hade en blekaste aning om tidigare. Om jag är nöjd med val av skola? Eh... ja? Jag har inte upplevt någonting själv eller med Kevin som fått mig att reagera. Även de äldre barnen i högstadiet är mer hjälpsamma än vad jag var i den åldern när jag gick i skolan för några år sedan.

 

Mina vuxenpoäng sjönk dock när jag gick till apoteket och hon i kassan kastade ut orden,
"Jag hade aldrig gissat att du var mamma!"

- Nej du är inte ensam...

 

Idag har jag otroligt ont i korsryggen (eller ländryggen om man föredrar det ordet). Jag har mina aningar om att mitt gymnastikpass i garderoben igår inte gav min rygg rättvisa så den låter mig lida idag istället. Med all rätt. Det tog mig närmare två timmar att hitta en bra possition i sängen och precis när jag lagt mig till rätta så ville hunden ut på en promenad - Isn't it ironic.

 

Så nu när vi kom hem så blev det piller till mellis. En alvedon, lite järntabletter och några tabletter för min halsbränna. Inte så illa som det kan låta eller se ut med andra ord.  Nu när jag har ont och familjen är borta, hunden är ute och alla papper som ska ha blivit lämnade till jobbet är lämnade så är det bra om jag passar på att vila.

 

Jag har sedan Kevin börjat skolan hämtat honom vid ett absolut senast halv två. Mest för att jag själv minns hur långa mina dagar kändes när jag gick på fritids och väntade på att min pappa skulle komma på svarta riddaren (hans cykel) och hämta mig. Han som oftast slutade jobbet klockan fyra i ena änden av Nynäs kom först en halvtimma senare. Och på vintern var det extra jobbigt då ljuset försvann så tidigt så då satt jag alltid i fönstret på fritids och förväntade mig att varje cykelljus som kom åkande var min pappa.

 

Kevin å andra sidan trivs jättebra på fritids och det har känt mer som att jag har gjort honom en otjänst i att hämta honom så tidigt. Nu har vi inte bara gjort tråkiga saker när han kommit hem utan oftast har vi fått tiden att gå ganska snabbt fram till kvällstid.

Men igår sa Andreas att han ville hämta Kevin vid tre på eftermiddagen. Och oj vad svårt det kommer vara för mig att låta honom hålla den tiden. Men det är väl som han säger - jag gör bara Kevin en otjänst i att hämta honom så tidigt som jag gör med tanke på att han trivs på fritids. Tillock med fritidspersonalen har anmärkt på min tidiga hämtning och bekräftat att det faktiskt är helt okej att han stannar "en stund extra".

 

 

... är inte när man försover sig - vilket jag givetvis gjorde i morse. Tio minuter hit eller dit kanske inte gör så mycket men man känner sig stressad och arg på sig själv för att man inte satte igång larmet. Men petitesser egentligen. Nu äter vi frukost och myser i alla fall. Disa kom för några minuter sedan och ligger bredvid oss i soffan.

 

Idag är det föräldramöte på skolan klockan sex. Kul att få veta lite mer om verksamheten men också att träffa alla föräldrar.Mötet tros hålla på till halv åtta ikväll. Jag kommer sitta med ögonen i kors den sista tiden - det är en sak som är säker, haha.

 

Jag har sån himla ångest och har haft i några dagar då jag insett hur lite kläder jag kan använda mig av nu under graviditeten. Jag rotar runt i garderoben som en galning varje morgon och har känt för att dö - samt satt på mig kläderna jag hade dagen innan för att minska min ångest. Nu har jag gått i samma byxor i tre dagar så nu kände jag att det fick vara nog. Så nu ikväll stod jag och rev ut samt rensade ut hela garderoben på kläder att spara till senare - kläder att skänka bort och - kläder som jag kan använda mig av nu.

 

Här är resultatet...
Två överfulla IKEA-kassar med kläder förvaras i förrådet tills jag gått ner mina gravidkilon.

En liten hög av kläder skänks bort till röda korset på fredag.
Samt tio procent av mina kläder sparas och används under förhoppningsvis hela graviditeten.

Nu vet jag i alla fall vad jag kan använda och inte.

 

 

Jag kunde bara inte sova i natt.

Det började med att jag låg vaken från tio till halv ett. Jag tänkte att ju mer jag stressar desto mindre sömn kommer jag få. Så jag gav upp tanken på att sova tillslut. Så hela natten har jag istället för att sova legat och blundat. Frustrerande, ja - med tanke på att man hör varenda ljud som utspelar sig i lägenheten och i lägenheterna runt omkring.

 

Snart kommer Disa hit också. Så efter att jag lämnat Kevin på skolan så ska jag hem och mysa med henne i sängen och troligtvis sova ikapp de timmar som gått förlorade. Man får passa på när man kan.

 

Men först nu så blir det en kräm till frukost och någon banan så Kevin håller sig till lunch.
Hörs sen.

Andreas kom hem och vände i dörren efter att ha smällt i sig sin middag. Han och min goda vän Tove som han jobbat tillsammans med i eftermiddags kom över och snackade lite skit. Detta var dock i samma veva som jag skulle natta Kevin så det hann inte bli så mycket snacka utan mer läggdagsläsning och förberedelser för natten för Kevins del och sen stack Tove hem. Men vi bokade in en fika på måndag nästa vecka mellan tio och ett då hon har en håltimme i skolan.

Andreas jobbar på sitt andra jobb för ikväll. Så jag sitter för tillfället och njuter av tystnaden som jag sällan får på kvällstid. Vuxentid är också ett användbart ord då Kevin slocknade på två röda ikväll. Så himla skönt.
Regnet smattrar mot rutan och jag hör bilar som sporadiskt åker här utanför då och då och lillasyster sparkas och har sig. Det kan inte bli bättre än vad det är just nu.

 

När jag var hos mamma och pappa i morse efter läkarbesöket och snyltade på mammas supergoda köttfärssoppa med bönor till tidig lunch så passade jag även på att ta med en fiskgratäng till mig och Kevin. Vi får nämligen passa på att äta fisk när inte Andreas är hemma - och idag passade utmärkt med tanke på att han jobbat hela eftermiddagen. Och fiskgratängen var så galet god med lax istället för vit fisk. Min mamma är verkligen världens bästa kockerska, och hon föredrar att vi får nyttig fiskgratäng istället för de köpta i butik.

Har jag sagt att min mamma är världens bästa?

Hon är så rolig min mamma. Nämner jag i telefon att jag har något problem som nu - med blämmor (typ finnar) i ansiktet så tar det någon vecka så har jag saker som ska underlätta för detta. Nu fick jag en tub med clearasil daily clear och en Clearasil cover stick för att täcka för de jobbiga rackarna.

 

Jag har spenderat halva dagen i telefonkö känns det som.
Efter att ha suttit i kö hos sjukgymnasten i över en halvtimma så var det skatteverkets tur. Jag har ingen som helst koll på hur mycket jag tjänat under det föregående året och det är tydligen uppgifter som försäkringskassan har som krav när man ska ansöka om föräldraledighet för att kunna basera inkomsten på vad man tjänat. (Bra koll du har Denise). Så nu har jag skickat in inkomstuppgifter efter att ha suttit i kö med skatteverket i över en halvtimme.

 

Lyckost mig.

 

 

Nu är vi vakna och har fått i oss morgongröten. Kevin sitter och kollar på barnkanalen och jag sitter snällt och väntar på att klädracet ska börja så Kevin kan klä på sig så vi kan gå till skolan. Bolibompas klädrace är nog det bästa som har skapats i tv-historian på flera år. Hade den funnits när jag var barn så hade jag aldrig haft några problem med att klä på mig - det är en sak som är säker.

 

Och ja - jag minns fortfarande min läkartid idag klockan nio. För jag är så bra.