Bakissöndag.

publicerat i Denise;
Tjejmiddagen var awesome igår. Jag känner mig otroligt bakis fast jag bara drack en halv colaflaska. Kanske kan vara för att jag gick upp så sjukt tidigt och jobbade i några timmar och därefter stack jag direkt till tjejmiddagen. Jag var hemma först vid halv tolv igår och med en sambo som snackade oavbrutet under någon timma så kom jag nog inte i säng förrän halv ett.

Idag ska vi iväg på barnkalas. Först är det storstädning på schemat som hägrar. Efter en helg med två barn så blir det lätt stökigt här hemma. Så förhoppningsvis kommer vi hem till en välstädad lägenhet i eftermiddag efter kalaset.

Hoppas ni får en toppenfrukost.

Min planer för helgen.

publicerat i Denise;
I helgen ska jag jobba på Härliga, mysiga - Nynäsgården. I alla fall på förmiddagen - fram till ett drygt. Skönt att få lite jobb. Den förmiddagen lär gå fort, hoppas att jag får någon rolig att jobba tillsammans med så att dagen springer förbi snabbt.



Sen på eftermiddagen ska jag dra till Handen och gå på tjejmiddag hos min vän Alexandra som bjuder alla tjejerna. Ska bli superroligt med tanke på att jag inte träffat henne på, hur länge som helst. Så där lär jag spendera min eftermiddag, med skratt och god mat i trevliga vänners sällskap.


Jag och den snygga värdinnan, brunetten 2009.
Klicka på bilden för att komma till snyggingens blogg.

Sen på söndag blir det kalas som gäller då Kevin och bonusdotterns kompis fyller år. Så då ska vi spendera eftermiddagen hos dem. Ska bli superkul.

Ser verkligen fram emot den här helgen.
Har ni några speciella planer?

Stay tuned.

publicerat i Denise;
Nu ska jag sova.
La mig vid sju för att svara på era kommentarer. Men inser tyvärr att dom aldrig kommer ta slut, haha.
Så nu ger jag upp och sover istället. Mina ögon går nämligen i kors av trötthet. Har fått sudda ut hälften av mitt inlägg då den innehöll sär skriv ning ar till förbannelse. Det blir lätt så när man tänker först och skriver sen!

Men vi får höras mer i morgon helt enkelt. Då tänkte jag berätta lite mer om min helg och vad som händer då!
Stay tuned for the next episode.

Sov gott!

Spå framtiden.

publicerat i Denise;
"DENISE, KOM ETT TAG", ropade Andreas inifrån sovrummet när jag satt i vardagsrummet.
"Vad är det?" frågade jag.
"Jag kan spå framtiden, och jag kan bevisa det!"
"Aha?"

Ett SMS dimper ner i min mobilinkorg,
Andreas ler och påpekar att jag fått ett SMS.

Jag går ut och läser det och i mobilen väntar ett SMS från Andreas som lyder.
"Du kommer att lyfta upp din mobil och läsa ett SMS".

Mindfuck?

Konversation mellan mig och Andreas.

publicerat i Denise;
Tidigare idag när Andreas vaknat ur sin dvala efter att ha jobbat natt så uppstod följande konversation mellan oss.

Jag: Det är så himla kallt ute. Kan inte du köra mig till dagis så jag slipper gå.
Andreas: Haha, nej du. That day when you drive me from place to place, that day i might consider it.
Jag: Oh, honey. I drive you crazy everyday.

Sommar, sommar, sommar.

publicerat i Denise;


Om det blir en lika tidig sommar i år som det blev förra året,
så kommer vi kunna gå utan varma kläder redan i slutet av
maj. Bara tanken får mig att ivrigt vilja ränka ner alla dagar
till den här dagen är här igen. Fan va jag längtar till värmen och
till sommaren. Brunbrända ben och härliga sommarkläder på.

Autopilot.

publicerat i Denise;
Ni vet när man är inne i något. Det kan handla om en film, en bok eller en tidningsartikel - whatever, och personen bredvid dig pratar oavbrutet. Visst har ni alla någonting som sätts igång då. En autopilot som egentligen inte alls lyssnar på vad personen säger men under pauserna när personen tystnat så kan autopiloten säga "mmh, jag håller helt och hållet med" eller "haha, ja det är kul!"

Detta händer jätteofta när jag talar i telefon också, men ssch, säg ingenting till någon om det.

Kevin har en tendens att alltid prata med mig när jag är uppe i någonting superviktigt. Eller när man hört honom prata med sjuhundraordisekunden så orkar man inte riktigt lyssna längre. Då är autopiloten en jättebra inbyggd uppfinning. Hör den ord som "slog mig", eller "hungrig" så reagerar den och kopplar på manuell funktion. Men annars så går autopiloten på som en återkommande vän när man är upptagen med annat.

Har ni också en autopilot inbyggd?


Jag och min vän Autopilot...

Mulle, mulle, mulle - get it?

publicerat i Denise;
Nu ligger jag och är helt död i sängen. Har tvättat håret och insett att mina händer är så torra att dom troligtvis kommer fjälla sönder i natt om jag inte smörjer in dem. 

Andreas gick till jobbet, två minuter i tio, stackaren blev nog tvungen att springa dit för första gången i sitt liv, hihi.
Just nu sitter vi och snackar med varandra över skype. Eller vi snackar typ inte. Jag pratar mest med mig själv som det ser ut just nu. Han är inte så värst social. Eller så har han fullt upp på jobbet att jag inte riktigt prioriteras.

Påminnelse till mig själv: MULLEVÄSKAN.
Påminnelse till er: Påminn mig den verkligen måste med till dagis i morgon!

Tji fick jag.

publicerat i Denise;
Ikväll blir jag gräsänka. Andreas ska sticka och jobba snart. Vi lär som vanligt stöta på varandra i dörröppningen i morgon bitti precis innan vi ska promenera mot dagis. Förresten behöver någon påminna mig om att det är Mulle i morgon. Jag kommer med all sannorlikhet glömma bort ryggsäcken annars. Och det är ett krav att den är med på ryggen med en vattenflaska och en sittdyna snyggt nerpackade i den.

Ikväll har jag suttit och väntat på att klockan ska slå nio så att jag ska få gå och lägga mig. Har nämligen trott att Andreas började jobba då. Men icke sa nicke, han börjar tio. Så det blir en drygt sextio minuters väntan till innan jag får sova. Han har nämligen okupperat hela sängen och kollar på film där inne. Allt för att han ska orka jobba hela natten utan att somna. Stackaren, det kan inte vara lätt att pendla mellan dag och natt-jobb som han tvingas göra ibland.

Tur att det bara handlar om två nätter nu.
Synd bara att vi knappt hinner ses under den här tiden.
Men sånt är livet, bara att bita ihop.

Som sagt, påminnelse om Mulle i morgon, tack!


När jag inte tar egocentriska bilder på mig själv, så sitter jag och gäspar så mycket och ofta att ögonen tåras.
/ Trött mamma, AB

Bonne nuit cher enfant.

publicerat i Denise;
Dans tes langes blancs..

Press play.



När Kevin låg i magen så lyssnade jag alltid på den här låten. Den här och Jo-anna says gick på repeat under tjugohundrafem och tjugohundrasex. Och varje gång Kevin var ledsen som nyfödd och liten kotte så satte jag på låtarna som direkt lugnade ner honom. Det är så himla häftigt barnen verkligen hör i magen. Jag är helt bombsäker på att han kände sig trygg med musiken han var van vid att höra.

När jag kom hem från BB och var otröstlig så satte min pappa på Did I tell you, med Jerry Williams - och lika så jag tysntade direkt till hans ljuva stämma. Idag har jag en extrem kärlek till den låten och klassar den helt klart som en av mina absoluta favoritlåtar.

Jag är uppvuxen med Jerry Williams och tillsammans med min pappa så brukade vi bugga i köket. Fram till jag var tolv och blev en cool tjej så klart. Haha. Nej men jag saknar min och min pappas dans-stunder vi brukade ha till den låten. Dessvärre är min pappa sjuk och okapabel till att dansa idag då han opererat armarna. Men en dag i framtiden ska jag bjuda upp min pappa igen och visa honom mina dansskills.

En dag pappa, en dag.

Did i tell you that I love you? Did i tell you that I need you so?
Did i tell you that the sun shines - wherever you go.


Röda korset.

publicerat i Denise;
Fick ett ryck idag och gick ner på röda korset för att se om det fanns något vettigt. Insåg att klädespriserna låg på tio kronor plagget och passade därför på att fynda lite. Jag har inte köpt ett plagg till mig på flera år i en klädesbutik. Antingen ärver jag eller så köper jag begagnade kläder, och det är ju som sagt också kläder - bara lite billigare, eller mycket billigare. En nära vän till mig gav bort tre svarta sopsäckar med superfina kläder till mig precis när vi lärt känna varandra. Detta var i samma veva när jag och Kevin flyttade ifrån Kevins pappa. Det kom precis lägligt, och jag kommer alltid vara skyldig henne miljoner tack för det.


Byxorna är mina sedan innan (läs: dom kommer från kompisen jag nämnde om i inägget), men t-shirten och den svarta koftan är nya.

Samt...

Denna tjocktröja som jag numer flyttat in i (ursprungligen från Gina Tricot).
Love it.

Och trettio kronor för nya kläder tycker jag är helt okej, faktiskt.
Jag sponsrar alltid med att lägga ner lite mynt i deras bössa också när jag väl är där.
Blandar nytta med nöje om ni förstår vad jag menar.

Handlar ni alltid nytt eller går det an med begagnat också?

Nu ska jag knoppa.

publicerat i Denise;
Ja, nu är klockan så pass mycket att jag inte behöver känna ångest för att jag ska sova. Annars somnar man alldeles för tidigt eller alldeles för sent. Andreas har varit på massa möten hela dagen så det känns som vi knappt har setts idag. Men så kan det vara vissa dagar. Tur att vi ätit middag tillsammans i alla fall. Det är den enda tiden vi hinner få med varandra tillsammans vissa dagar. Sjukt, men sant då alla är för upptagna med sitt.

Nej, nu känner jag att jag lämnar ämnet här.
Sova var det.

Klart slut, varulvstjut.

Det som inte går att laga med silvertejp, det är trasigt.

publicerat i Denise;
Ni vet - det som inte går att fixa med silvertejp, det är trasigt. Så min dator funkar ett tag till. Även om det är smått omplåstrad med mirakeltejpen.

Jag gick förbi pappa och "handlade" lite i hans verktygsförråd. Där kan man faktiskt hitta allt som man kan tänkas behöva, som i mitt fall en rulle silvertejp. Fick även nya handdukar som jag förmodar att min mor köpt till mig, och en ny väderleksstation vad det nu ska vara bra för?

Bra att planera in vad det är för väder kanske? För den som inte kan slå på tv:n och kolla själv alltså.

Nu ska jag sätta mig ner i lugn och ro för att svara på alla era söta kommentarer.


Min nya vackra skapelse. Äsch, den är hel i alla fall.




Ergonomiskt.

publicerat i Denise;
Jag tror jag vill minnas att vi hade en lektion i gymnasiet som hette just Ergonomi. Om hur man ska sitta, och hur man inte ska sitta för att paja ryggen. Eller hur man ska bära, och inte bära. Eller hur man ska skära grönskaker och inte...

Min arbetskollegas man arbetar på Computer Ergonomics här i nynäs där dom specialanpassar ergonomisk datautrustning och tillbehör för någon som behöver. Undrar om det finns en stol man kan placera i taket? I såna fall vore ju det kanon - för det är typ, precis det jag behöver just nu.


Jag undrar om den här ställningen är bra eller dålig för min kropp.
(Det är verkligen min dator och ingen I-pad ni ser i bild!)


En glad Quasimodo.

Fucked for life.

publicerat i Denise;



Så här apatisk hänger min dator just nu. Den är fullt fungerande dock så denna avslappa skärm hindrar inte mig från att fortsätta använda mig av den. Haha. Nu vet jag vad min mamma menar med kommentaren: "Denise, du ska inte äga någonting som har med teknik att göra". Andreas har sagt det oräknerliga gånger.

Här har ni svaret.
Jag är okapabel till att använda mig av teknik.

(Mamma, jag önskar mig en ny dator!)

Alla bär på en dold dröm.

publicerat i Denise;
Vad är din högsta önskan eller din stora dröm som får dig att driva vidare och att orka komma upp på morgonen?

Det kanske låter som en kyscha, vad vet jag. Som förälder hamnar ens egna planer och drömmar lite i skym undan. Men min högsta önskan idag är att Kevin ska bli en förnuftig kille. Att han ska minnas sin barndom som något bra. Att han inte ska minnas oss som passiva föräldrar utan istället att vi var väldigt aktiva och att han kan minnas att vi gjorde spännande och roliga saker tillsammans.

Jag fruktar den dagen som han säger att han har hittat en tjej han vill flytta ihop med. Om han gör det så hoppas jag att vi förblir bästa vänner och behåller den täta kontakt vi har idag, och att det är mig han ringer till för att få råd. Tänk den dagen han blir så pass självstädig att han inte är i samma behov av mig längre. Jag får ångest av bara tanken, och ni som tänker "men det är minst nio år till den dagen" - då har ni ingen aning om hur fort åren går.

Det känns nämligen som Kevin kom in i mitt liv igår.
Det känns som jag inte har varit något annat än mamma i mitt liv.
Det finns ett före och ett efter - ett liv innan man blev mamma och ett liv efter.

Livet före var helt meningslöst mot hur det är nu.




Dagens mamma.

publicerat i Denise;
Känner sig trött.
Eller alla fall lite seg i huvudet.
Känner sig stressad.
Har lindat in håret i en fläta.
Har gårdagens tröja på sig för garderoben är blockerad med massa skit.
Fick springa in till dagis för att vi var fem minuter sena till frukosten.
Skulle tända lampan i badrummet när den small - tände ljus istället.
Inser att elräkningen troligtvis skulle bli billigare då, haha.
Kollar mobiltelefonen varannan minut efter jobb.



Vill ha massa filmtips.
Jättegärna drama, eller verklighetsbaserade filmer.

Mitt största komplex.

publicerat i Denise;
Det finns en sak jag avskyr. Det är när folk ser ner på mig i mitt arbete. Nu snackar jag inte om att alla yrkesroller eller arbetskollegor gör detta. Många lägger istället jättemycket ansvar på mig och litar fullt ut på att jag klarar av jobbet.

Men som när jag serverar och får höra ord som "lilla gumman, behöver du hjälp med något?"
För det första; jag har ett namn som jag hoppas du är bekant med vid det här laget. Och för det andra; min längd ska inte avgöra om jag är kapabel till ett jobb eller inte. Och för det tredje; kalla mig inte för "lilla" är du snäll.

Det finns en sak jag har sjuka komplex för och det är min längd (där inkluderas även mitt unga utseende). Jag ser inte ut att vara en dag äldre än femton med mina 1,55 cm ovanför markytan. Går jag och Andreas bredvid varandra ute på stan så ser jag ut som hans lillasyster på tretton bast då han når två meter över markytan. Jag vet inte hur många som skrattat åt oss när vi gått tillsammans på stan, men jag kan nog räkna med en och annan.

Alltså, fine. Jag bryr mig ärligt talat inte om - om dom skrattar åt oss, det är faktiskt fritt fram. Men just i ett arbete där man måste trivas för att orka fortsätta. Där kan man inte bli kallad för saker som "lilla gumman", eller "kortis" eller andra tjuvnyp som mer känns som dold mobbing i en pressad situation.

Det är massa arbetsplatser där jag fått förklara att jag inte gillar sättet dom talar till mig på, och bett dom kalla mig vid namn. Istället tar dom illa vid sig och stämningen blir otrevlig. Men hur mycket ska man behöva stå ut med som person - och hur kan dom veta att deras (säkert bara ren godhet) - inte sårar en annan som fått höra det hela livet?

Jag har också en tendens att gå på tå. Av den enkla anledningen att jag varit kort i hela mitt liv och tvingats anpassa mig till att nå upp till saker. Min hälsena har därför blivit för kort och än idag springer jag runt på tårna. Även då får jag kommentarer som "gå på hela foten".
Men kom igen.
Ena sekunden är jag för kort, andra sekunden är jag för lång?
Makes no sense at all!
Låt mig trippa på tå for the f-cks sake.


Jag blir lika lång som mina vänner
först med högklackade skor på mig.

Min busunge.

publicerat i Denise;
Krabban vaknade nu ikväll av någon mardröm och har fått sova bredvid mig i vår säng till han blev trygg igen. Jag känner knappt igen min skönhet efter han fått sin nya frisyr. Han är så galet söt.

... men hur han ser ut får ni se först i morgon.
Nu ska jag också sova.

Sov gott alla söta hjärtan där ute!
♥♥♥

Frågor från frågestunden.

publicerat i Denise;
Jag är nyfiken på när du fyller..
Är du 89 lr 90 ?
Jag föddes år 1989. Så jag fyller 23 i sommar.

Vad heter din sons far?
(om du vill berätta det)
Sonens far heter Ronnie. Men han kommer inte nämnas med namn här i bloggen, annat än nu.

Vart fick du namnet Kevin ifrån? Släktrelaterad ellr bara något som föll dig på?
Hade jag fått välja så hade Kevin hetat Charlie. Det blev ett naturligt namn när han låg i magen.
Men Kevins pappa ville inte att han skulle ha det namnet utan han valde Kevin istället, och ja -
det blev väl en Kevin tillslut. Barnen växer faktiskt in i sina namn, varesig man tror det eller ej.



Hur reagerade folk på att du var så ung när du blev gravid?
Mina föräldrar blev givetvis chockade. Hur ska man reagera när ens femtonåriga dotter kommer
och berättar en "nyhet" som ska förändra, inte bara min framtid utan även deras.
Men dom tog det lugnt och accepterade det faktum att jag var gravid.
Vissa av mina vänner blev chockade, och vissa blev glada. Jag förstår idag att många tog avstånd.
Men det var tufft att stå ensam då - när man var så ung och hade ett livsviktigt beslut att ta,
samt behövde mer stöd - än någonsin tidigare.

Jag var tidigt gånget när denna bilden togs.
Det var någon timma innan balen i 9:an.

Vad sa dom när du valde att behålla barnet?
Min syster är den enda som på något sätt reagerat negativt. Hon valde att säga upp kontakten med mig - och det skulle ta oss flera år innan vi fick någon form av kontakt igen. Först när Kevin fyllt tre träffade hon honom första gången. Min syster, som har fyra barn själv - hade sagt att Kevin var utvecklingsstörd till sina barn, då ingen ung förälder kan få ett "normalt" barn. Så första gången mina syskonbarn träffade Kevin berättade dem att han såg helt normal ut, och jag fattade inte alls vad dem menade. Idag har vi sån ytterst liten kontakt - och jag känner att jag inte är i behov av det heller. Hon är ingen syster för mig längre.


Vilken är din favorit affär?
Svår fråga. Jag handlar aldrig speciella saker annat än mat och leksaker. Men sist jag handlade på ett pressentkort så var det på Lindex. Så jag får väl säga det?
Annars är jag stamkund på Röda korset - då vi bor grannar med dem, haha. Så där brukar jag fynda både kläder, böcker och leksaker. Och så får man chansen att bidra några kronor till en (förhoppningsvis) bättre värld för någon utsatt stackare.

Vill du ha fler barn?
Gud, jag vill ha massa barn. Jättemånga. Men just nu känns det inte som rätt tid.
Eller - det är aldrig rätt tid egentligen. Man får väl anpassa livet efter det nya livet helt enkelt.
Så - ja. Jag vill ha fler barn.

Vad sa dina föräldrar, vänner och släktingar om att du dejtade en kille som var tolv år äldre, när du bara var femton år?
Vad ska dom säga? Vissa hade givetvis extrema åsikter om åldersskillnaden. Min syster, som jag nämt om tidigare varnade mig för vissa saker som bör cencureras i den här bloggen. Som att mannens penis krymper efter trettio. Men som sagt, den kvinnan är speciell alltså. Mina föräldrar hade väl också åsikter som bör cencureras. Men dom sa aldrig de dom kände och tyckte under tiden som jag levde tillsammans med Kevins pappa, utan först när vi bröt upp.


Mitt största stöd under hela tiden
har varit mina två söta, underbara föräldrar.



Var du inte lite för ung när du födde Kevin?
Om man ska gå tillbaka på Svensk historia och Svensk fakta så födde jag barn precis i rätt tidpunkt. Kroppen återhämtar sig väl och tillock med min barnmorska sa att jag hade alla förutsättningar i världen för att bli helt återställd efter graviditeten. Men efter egna erfarenheter och om jag ska råda andra till att bli gravida, så skulle jag råda dem att vänta i alla fall till gymnasiet är avslutat.

Vad tyckte dina föräldrar om att du var gravid vid 16 åldern?
Tro't eller ej. Men det skiljer 22 år mellan mig och min storesyster. Detta beror på att min mamma var femton när hon fick barn, och min pappa var också en ung sparvel när han fick min andra syster. Så vad kunde dom säga, dom kunde inte göra så mycket annat än att lyckoönska mig och hoppades på att jag skulle ta mitt ansvar. (Min mamma var nog mest orolig över hur jag skulle klara av Kevin när jag inte klarat av att ta hand om mina hamstrar tio år tidigare, tihi)...

Vad gillar du att göra förutom att vara med din son?
Det är så svårt att säga. Allt jag gör har jag Kevin med mig på. Men det jag gör ensam är väl att blogga (skriva onödigt trams), fotografera (även om han är mitt bästa motiv), och att läsa böcker. Jag gillar även att laga mat. Men ser det inte som någonting jag gillar på det sättet - jag ser det mer som ett måste nu för tiden, haha!



Gillar du Justin Bieber?
Justin vem? Ärligt talat så har jag ingen direkt åsikt om honom. Vad jag förstått så är han väldigt aktiv, musikmässigt och delar sin stora framgång med sina fans?! Men ärligt, nej. Jag har ingen direkt dragning till honom.

Vilken är din favoriträtt?
Oj, jag är allätare. Ena dagen gillar jag blodpudding mest av allt - andra dagen spagetti och köttfärssås. Så jag har ingen direkt favoritmat. Någonting jag däremot skulle vilja äta oftare är tacopaj. Så mumsigt!