http://familyportrait.blogg.se/

Snacka om att ha problem med att sova om nätterna.

Andreas ringde mig klockan två inatt för att han behövde sällskap hem. Och en timma tidigare hade jag somnat och kommit till ro, trots flera försök i flera timmar innan. Men jag satte mig ute i vardagsrummet och hade honom i telefonen i en halvtimme, till framåt halv tre då jag gick ner till porten och höll upp den åt honom i kylan (snäll som man är).

 

Han tog in allt som skulle in i lägenheten och parkerade bilen och jag somnade om igen framåt halv fyra.
Gissa när jag vaknade?
NYSS.

Helt sinnessjukt. Jag har verkligen rubbningar gällande min sömn. Kevin fick jag tack och lov upp till halv nio placerade honom med en skål yoghurt framför tv:n - allt för att förenkla det för honom ikväll då han ska upp till skolan igen imorgon. Jag älskar tanken på att han har sovmorgon till halv nio på måndagar. Det förenklar det smått för mig med en grinig trött son. Men förhoppningsvis klarar vi oss utan grinigheten och tröttheten.

Men inatt blir det till att släcka lampan klockan tio senast.
Påminn mig om det!

 

Kevin har verkligen beslutat sig för att vara uppe så länge han vill och behagar på "sin" enda uppesittardag. Så därför trotsar han sina ögon som går i kors och trotsar det faktum att klockan slagit elva. Jag ger honom dock fem minuter till, sen är jag ganska bombsäker på att han sover som en gris.

Andreas jobbar som sagt i natt i Tyresö. Stackarn, hans ögon går också bokstavligt talat i kors efter att ha jobbat natt nu i flera nätter i rad och helt plötsligt bryts mönstret av att behöva jobba på dagen - han började nämligen jobba vid klockan fyra i eftermiddags och förväntas jobba till två om det vill sig så illa. Han kom ju intrampandes vid halv åtta imorse efter att ha jobbat natt, så jag förstår att han är ko-ko för tillfället. Jag sa åt honom att köra sakta hem med vindrutan neddragen och musiken på högsta volym. Sömnbrist är verkligen inget man ska leka med!

 

Själv har jag legat och kollat på film hela eftermiddagen. Det började med "Have you heard about the Morgans?" och avslutades med filmen "Wanderlust". Skrattade högt och ljudligt åt båda filmerna, så de får goda betyg från mig! Sen avslutades kvällen med att gråta lite till Så mycket bättre. I alla fall när Magnus Uggla ställde upp med sin tolkning av "I heard of a girl" - alla hans låtar blir så magiska och så tydliga och får fram bilder. Och det är nog som Uggla säger - låten utmärker sig mer på Svenska! Låtar med engelsk sångtext är mer av en vardag these days.

Nu ska jag göra mig redo att hoppa i säng.
PS. Kevin sover som en gris... men jag ska inte säga I told you so...! DS.
Imorgon ska vi dra till Texas jag och Kevin...
Vad det betyder får ni veta först imorgon.

 

Jag har fått ett mail från Baluba Television angående om att sitta som publik till en ny storsatsning på TV4. Detta vore givetvis jätteroligt men jag avskyr bara tanken på att jag är gravid. Tänk er själva om kameran sveper över publikhavet och en valross filmas. Ni ska veta att jag redan gått upp femton kilo och om ryktet stämmer så lägger kameran på tio kilo extra, vilket jag aldrig skulle vilja ha som ett TV-minne. Och OM vi nu skulle få för oss att åka så skulle denna inspelning ske först i början av december och det innebär att jag säkert lagt på mig fem kilo till innan dess. Så då är vi uppe i trettio kilo. En tjej på en och femtio centimeter samt en övervikt på trettio kilo är allt annat än charmigt.

Så nej.
Jag kommer inte gå på inspelningen!
Tusen tack för att ni hjälpte mig att komma fram till ett förnuftigt beslut.
Jag uppskattar det - verkligen.

 

Det tidigare inlägget skrev jag ihop igår kväll för att meningen var att jag skulle ta sovmorgon. Och visst - sovmorgon blev det minsann, men en speciellt skön natt blev det inte.

Först när jag hade släkt ögonen så började det dåna och ha sig i trapphuset. Det var vår "kära" granne som kom hem klockan ett i natt med en färdstjänstbuss och de använde sig av trappklättraren. En maskin som klättrar på trapporna inte helt ljudlöst om man säger så. *Dsssss, BOM, Dsssss, BOM* något i den stilen låter den när den klättrar ett trappsteg i taget - tre våningar upp. Sen ska den jäveln ner på samma sätt också utan grannen sittandes i maskinen.

Det tog närmare en halvtimma för färdtjänstmannen att ta sig här ifrån och sluta låta - det tog mig en jävla massa tejp för att binda fast mig i sängen och inte gå ut och skälla på idioten... Nog för att han bara sköter sitt jobb, men kom igen!

När jag sedan fick komma till ro så kände jag mig jättekonstig i magen men jag tänkte att jag troligtvis led av sömnbrist och tänkte inte så mycket mer på det. Klockan kvart över tre så hör jag hur Kevin vaknar i hans säng och gnyr. Då inser jag att något är fel och reser mig upp (i gravidtakt - otroligt långsamt) och tar mig bort till honom och ser ganska snabbt att han måste spy - typ nu!

Så jag bär honom i panik in i badrummet och hinner inte mer än att lyfta locket innan han kräks, stackarn. Och jag som tvingas ta hand om det då lite kom utanför toan är inte långt efter med att själv spy. Förhoppningsvis var det i sympati- och gravidsyfte för min del men mitt magproblem blev bättre efteråt. Men Kevin har klagat nu på morgonen att han fortfarande mår illa så något skit är det...

Så - god morgon. Jag vaknade för en halvtimma sedan och har tvingat i Kevin ett glas vispad cola.
Han klagar inte precis på mitt frukostval, haha.

Andreas kikade in på min blogg igår och påpekade att jag bara hade lagt upp gamla bilder på mig själv.
"Är det för att du är så över-gravid just nu eller?"
"Eh, ja! Jag träffade Kevins gamla dagisfröken idag som inte ens kände igen mig för att jag var så rund i ansiktet, jag kan ju inte publicera bilder på mig där jag ser ut som en kossa heller:"
"Nej, för det är mycket bättre att gå ut med gamla bilder, så folk får ångest över hur smal du är när nu när du är gravid i vecka trettiotre?"
"Japp!"

Så, exakt så här ser jag ut nu - typ! Vad ska jag säga? Bra gener helt enkelt, haha.

Haha fick ett brev från jobbet idag med en "otroligt" glad nyhet. Jag har fått löneförhöjning. Hela fyra kronor i timmen, vilket kommer komma retroaktivt från i april. Så det lutar åt att jag får närmare tvåhundrakronor extra den här månaden, woho. (För er som inte fattar det så är jag ironisk!) Det känns mer eller mindre som jag kan vara utan löneförhöjningen. Mest för att jag inte arbetat sedan i augusti  och inte kommer jobba aktivt igen förrän möjligtvis nästa höst då nästa löneprövning sätts, så att jag kommer inte tjäna ett dugg på denna löneförhöjning. Men det var lite roligt i alla fall.

 

Kevin och jag har mysfredag, en jättetidig mysfredag. Mest för att både han och jag är enormt trötta så det fick bli en tidig film-eftermiddag istället för filmkväll. Så just nu går Avengers på TV:n (tror det heter Avengers i alla fall). Så Kevin är nöjd. Popcornen är framme och godiset har vi bara pillat lite i. Varken han eller jag har aptit nog för att äta godis idag, haha.

Haha, dog smått när jag såg denna bilden på facebook för någon dag sedan. Jag tänker lite extra på en nära vän som alltid sa "Alltså, jag kan inte ses idag, min mormor har bett mig passa hennes kaktus, så jag måste kolla när den växer" - när hon inte orkade med att umgås. Så det här var en typiskt sån kommentar.

Jag har själv börjat köra med kaktusrepliken när jag inte orkar träffa någon av mina vänner. Alltså, mina närmaste vänner som fattar att jag bara drygar mig men att vi gärna kan ses en annan dag. Med andra ord så kör jag inte med den varianten varje gång. Men funderar starkt på att köra med den som bilden visar i fortsättningen. Som oftast när man har barn skyller man på dem. Men det kan man ju inte göra varje gång man inte orkar göra något, och det genomskådas ganska snabbt...

Har ni någon lam eller rolig ursäkt ni brukar köra med?

Jag fattar verkligen inte varför jag vaknar mitt i natten utan förmågan att kunna somna om efter att enbart ha sovit mig igenom några timmar. I natt vaknade jag halv tre av att jag behövde kissa och det kändes som jag aldrig kom tillbaka in i djupsömnen igen. Jag låg helt enkelt bara och blundade resten av natten, vilket faktiskt är mer frustrerande än vad det låter. Nu måste jag säga att jag längtar ganska mycket till fredag kväll - då får jag i alla fall sova ut utan att behöva gå upp halv sju på morgonen. Och det är ju bara morgondagen kvar.

Det blir en liknande dag som gårdagen.
Komma hem och sova efter att ha lämnat Kevin på skolan, i alla fall i någon timme så att jag återfår energin jag förlorat under natten igen.

 

Kevin somnar verkligen ALDRIG. Och innan han somnat så kan jag inte smyga med att äta min choklad som Andreas nyss köpte åt mig på affären. Så det är bara att vara en snäll mamma och vänta på att han har slocknat så han somnar gott ovetandes istället för att bli suktad och beslutar sig för att tjura över att han inte får smaka.

 

Vi tog ett bad tillsammans nu ikväll jag och Kevin. Han tyckte det var superkul då han fick bada med kalsongerna på. Haha, allt för att locka ungen till att tro att jag är världens bästa mamma, trots att han måste bada mitt i veckan, på en onsdag och till råga på det även bli tvungen att tvätta håret.

En kort promenad... visade sig tillslut ta hur lång tid som helst. Fy, jag är helt förstörd.
Somnade som sagt om imorse efter att ha lämnat Kevin vid skolan och sov som en gris till klockan var halv tolv, då larmet på mobilen väckte mig. Så då var det bara att tvätta gruset ur ögonen och klä på sig för att gå till skolan. Direkt efter skolan gick jag och Kevin hem till farsan och satt och mös en stund och direkt där ifrån till lekparken. (Ångestfull mamma?)

Så hur jag än ligger och vrider och vänder mig för tillfället så gör det satans ont så jag vill dö. Men det var lätt värt att se hur glad Kevin blev när han fick springa själv till lekparken och klättra i nätet medan jag kom lunkande en halv kilometer efter honom.. Haha. Jag behövde bara, tack och lov stå nere på trygg mark medan Kevin sprang runt i "spindelnätet" och lekte apa sju meter upp i luften. Efter tjugo minuter i nätet så tog vi oss vidare (haltande) hemåt igen. Nu ska jag snart laga mat till mannen vaknar och är hungrig.

 

Att sova middag är inte så smart som man kan tro när man har haft sömnbrist natten innan. Man somnar ju automatiskt sent samma natt som man tagit igen sovtimmar. Så i natt somnade jag först klockan ett för att jag sov igen en och en halv timma av förlorad sömn igår... Och nu är jag så förstörd att jag inte ens orkar föra en diskussion med Kevin om att det är dags att vakna. Allra minst orkar jag bära honom ur sängen för att lägga honom framför barnkanalen så han vaknar till liv.

 

 

 

 

... när citronen man beslutat sig för att äta inte är tillräckligt sur.

... när o'boy pulvret är slut då behovet av något sött väger tyngre än det "sura"

... när man kommer på att man satte på en tvätt imorse och den inte hängt sig själv (på torkställningen).

... när favorittandkrämen är slut och man får använda barnens tills en ny är inhandlad.

... när batterierna är slut och man verkligen, verkligen behöver batterier.

... när man sagt åt sig själv att sova innan tio och man tittar på klockan och upptäcker att klockan är tio.

... när man inte ens är trött vid tio fast man borde vara det.

... när man inser hur mycket man saknar sitt gamla, långa hår.

... när man upptäcker att man bara har sex avsnitt kvar innan Grey's säsong 7 är slut.

... när man inte hittar säsong 8 någonstans.

... när citronen man inte alls ansåg vara sur ger sura uppstötningar och halsbränna.

 

 

 

Nu har jag kommit hem efter en förmiddag med min kompis och hennes übersöta son.

Vi började med att åka med hennes lillgrabb på snart fem till förskolan. Sen drog vi vidare in till Handen med den minsta lillkillen där vi fikade och åt frukost tillsammans. Känner fortfarande en bismak av min kyckling och aioli wrap och min moussetårta till efterrätt. Kommer nog rapa vitlök hela eftermiddagen nu, haha.

Sen gick vi i Handen centrum en kort stund innan vi drog oss hemåt igen. Men gud så mysigt det var. Hennes lilla kille är så himla social och bubblar hela tiden. Och hela min livmoder drog ihop sig när han log. Åh, ge mig en så söt bebis nu - tack! ♥

 

Jag sov som en stock från klockan halv tolv igår kväll till klockan sex imorse. Men efter klockan sex imorse så var det omöjligt att somna om, trots att jag hade en halvtimma till godo. Men kroppen vägrade gå in i viloläge igen. Så det var bara att gå upp. Kevin håller på att vakna till liv även han. Det tar lite längre tid för honom att vakna dock, men så länge man tar det lugnt med honom så slipper man säkert "bråk" och "diskussioner" så här på morgonkvisten.

I morgon ska jag umgås med en tjej som jag gick i paralellklass med i grundskolan och var jättenära vän med. Vi har knappt setts sedan dess - om man bortser från att vi stött på varandra på stan några gånger, det blir lätt så när man börjar gymnasiet och flyttar. Men undertiden som vi var ifrån varandra från grundskolan så har hon gått och blivit tvåbarnsmamma. Hon har två supersöta små killar. Den yngsta är bara några månader gammal och så gudomligt söt.

Det var i år när jag jobbade som dagisfröken på det dagis som hennes äldsta son går på, som vi fick upp kontakten igen. Så nu, i morgon så ska hon hämta upp mig här utanför klockan åtta på morgonen, direkt efter att jag lämnat Kevin på skolan så ska vi hitta på något mysigt tillsammans.

Ser verkligen fram emot en dag med henne och hennes lille guldklimp.

♥

 

Nu har nog sjuttiofem procent av familjen vaknat. Om ganka precis en timma kommer ungarnas kompisar med föräldrar hit och just nu ligger jag halft  påklädd utan en tanke på att orka ta på mig mer kläder. T-shirt och trosor räcker, eller hur?!

Jag har egentligen ingen aning om vad som planerats idag, annat än att de kommer hit alltså.

 

I natt innan jag skulle sova så gav lilltjejen mig världens halsbränna. Hon hickade i säkert en timma, oavbrutet under natten - och vad händer nu det första som sker på morgonen? - Hon börjar hicka... så nu vet jag vad jag har att se fram emot. Kan nästan känna hur magsyran är påväg upp för att sätta sig i halsen.

God morgon.

Jag hade lagt ner en tvätt i maskinen för någon dag sedan som väntade på att få bli tvättad och idag - när jag inte hade någon tvätt att tvätta efter den så beslutade jag mig för att få den tvättad på en gång nu på förmiddagen. Nackdelen var bara att det låg en kudde med i maskinen och den kudden gjorde så att trumman kom i obalans under centifugeringen. Så hela tvättmaskinen började hoppa som en gallopperande häst och förde ett himla oväsen. Haha.

Så där fick jag sätta mig under centifugeringsprocessen och läsa en bok ovanpå tvättlocket och lägga all min tyngd på tvättmaskinen. Det hjälpte dock inte så vidare mycket utan tillslut fick jag avbryta centifugeringsprogrammet och ta ut den dygnsura kudden och starta om centifugeringsprocessen med den resterande tvätten i.

Undrar vad grannarna skulle säga om de upptäckte lilla tjocka mig ovanpå en tvättmaskin.

 

Jag stack hem till pappa vid tvåtiden för att sedan möta upp Ani vid tre då hon slutade jobbet. På rekordfart (!!) under graviditeten tog jag mig till mams och paps. Det tog inte längre än tjugo minuter. Som ogravid tar den promenadsträckan drygt åtta minuter, troligtvis mindre.

 

Ani kom ganska snabbt efter att jag kommit till paps i alla fall. Så därifrån promenerade vi vidare till Pizza House där vi vräkte i oss en hel kebabtallrik var. Precis lagom till vi hade ätit upp så åkte Andreas och Kevin förbi på en cykel och skulle hämta upp bilen på Mekonomen som stått och blivit fixad under dagen bakom pizzarestaurangen, - så vi tjejer krävde helt enkelt skjuts hem.

 

När vi väl kommit hem så är det första Ani säger att vi måste köpa fika. WTF. Här spricker min mage efter middagen och hon snackar fika. Så det var bara att ta på sig kläderna igen och promenera mot affären.

Men det var en riktigt mysig eftermiddag med mycket snack, skratt och mat, och nu har hon gått tillbaka till jobbet för ett möte. Så nu är jag all by my self då killarna är hemma hos Andreas kompis och har spelkväll. Lite kul får dem faktiskt ha på höstlovet, eller hur!